Framför allt är det elpriserna som stiger markant, både själva strömmen men också elnäten, totalt sett över tolv procent senaste året, och det följde på en prisuppgång på nästan nio procent året före, enligt Nils Holgersson-rapporten som tar fram prisuppgifter på nödvändiga kringtjänster till ett flerbostadshus.

Men även vatten och avlopp (VA) samt sophämtning har dragit iväg betydligt mer än den allmänna prisutvecklingen, inflationen.

Anmärkningsvärt, tycker Hans Dahlin.

– Tre av fyra taxor stiger ganska kraftigt, säger han.

Den fjärde är fjärrvärmen, det är den enskilt största utgiften för ett boende, men den har inte stigit i pris särskilt mycket senaste åren.

Det senaste året har de samlade avgifterna och taxorna för flerbostadshus stigit med 4,8 procent. Även året före låg prisuppgången högre, fyra procent, än inflationen, som inte orkat över två procent på flera år. Sedan 1996, när den så kallade Nils Holgersson-gruppen inledde sina mätningar, har de samlade taxorna stigit med 86 procent. Inflationen har stigit med 29 procent.

Varför det ser ut så har inte Hans Dahlin något bra svar på. Elnäten är styrda av myndighetsregler, men där väntas prissänkningar kommande år. Stora investeringar i vatten och avlopp sätter avtryck – i 25 kommuner steg VA-avgifterna med över tio procent senaste året. Branschorganisationen Svenskt Vatten pekar på ytterligare stora, nödvändiga investeringar vilket kommer att innebära dubblade vattentaxor kommande 20 åren, enligt Nils Holgersson-rapporten.

Hans Dahlin konstaterar samtidigt att skillnaderna mellan olika kommuners taxor och avgifter stiger. Mellan billigaste kommunen (Luleå) och dyraste (Nordanstig) skiljer det en dryg tusenlapp i månaden för en normalstor lägenhet, 100 kronor mer än året före.

Rent generellt är taxor och avgifter dyrare i glesbygd eftersom stordriftsfördelarna är svårare att nå i mindre tätbebyggda områden, men sambandet är långt ifrån glasklart.

Läs mer: Så mycket sänks elnätsavgifterna