Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.
Mitt i sommaren startas oljekraftverk och skattebetalarna tvingas betala 300 miljoner kronor för att panikstarta nedlagd kärnkraft.
Effektbristen i Skåne beror på dåliga elnät och att ingen tagit beslut om att bygga nytt i tid. Nu hotas tusentals jobb.
Men bakom kulisserna döljer sig något mycket värre.
Detta är en låst artikel. Logga in som prenumerant för att fortsätta läsa.
PrenumereraLogga in
Bild 1 av 10Lars-Göran Nilsson, projektledare och underhållschef på Profilgruppen i Åseda.
Foto: Hanna Franzén
Bild 2 av 10Robin Svahn, pressoperatör på den nya linjen på Profilgruppen i Åseda.
Foto: Hanna Franzén
Bild 3 av 10Barsebäcks sista kärnkraftsreaktor stängdes 2005 – därefter har knappt någon ny elkraft kommit till i Skåne – trots att högre elpriser skulle se till det.
Foto: Tom Willhammar
Bild 4 av 10Strömstationen Hurva utanför Lund som ska omvandla likström till växelström ner till Skåne fungerar fortfarande inte.
Foto: Peter Frennesson / Sydsvenskan / TT
Bild 5 av 10
Foto: Peter Frennesson / Sydsvenskan / TT
Bild 6 av 10
Foto: Magnus Hallgren
Bild 7 av 10Här kom uppgörelsen som skulle lösa Skånes effektbrist de kommande fyra åren. Men nu kan DN avslöja vad som inte sades på presskonferensen. Fr v: vd:n för Eon Energidistribution Johan Mörnstam, energiminister Anders Ygeman (S) och och Pågens vd, Anders Carlsson Jerndal.
Foto: Peter Frennesson
Bild 8 av 10Tidigare energiminister Ibrahim Bayland (S).
Foto: Karin Wesslén/TT
Bild 9 av 10
Foto: Christine Olsson/TT
Bild 10 av 10Lars-Göran Nilsson.
Foto: Hanna Franzén
Logga in på Dagens Nyheter
För att använda den här funktionen behöver du vara inloggad.