Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-05-06 03:29

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/emil-kallstrom-forbjud-telia-fran-att-kapa-fasta-nat/

Ekonomi

Emil Källström: ”Förbjud Telia från att kapa fasta nät”

Emil Källström, ekonomiskpolitisk talesperson för Centerpartiet.
Emil Källström, ekonomiskpolitisk talesperson för Centerpartiet. Foto: Beatrice Lundborg

Emil Källström, ekonomiskpolitisk talesperson för Centerpartiet, är starkt kritisk mot att Telia drar in fasta nätet utan att det finns mobiltäckning och vill förbjuda det.

Han vill att staten ska bygga mobilmaster där operatörerna inte bygger själva och varnar starkt för vad det betyder om land och stad polariseras för mycket.

Centerns ekonomiskpolitiske talesperson Emil Källström (C) reagerar starkt på DN:s granskande artikel från i söndags. Där beskrivs hur Telia monterar ner det fasta kopparnätet utan att det finns mobiltäckning i Västernorrlands län i byar som Myckelgensjö och Degersjö. Byarna ingår i Emil Källströms egen valkrets och han själv besökt dem många gånger.

Redan för tio år sedan skrev han en av sina första motioner om just den dåliga mobiltäckningen i Myckelgensjö.

Sedan dess har inte mycket hänt.

– Det var oacceptabelt kasst i många byar för tio år sedan och det är lika oacceptabelt kasst i dag, med den enda skillnaden att Telia klipper det fasta nätet. Så totalt sett har det blivit sämre för många, säger han.

Vad är ditt eget ansvar – du har suttit i riksdagen i över tio år?

– Alla borde ha gjort mer här. Det inbegriper rimligen också mitt eget arbete. Men de motioner vi lagt och de budgetförslag vi drivit har inte precis haft medvind de senaste åren. Kanske kan det förändras framöver.

Emil Källström pekar på att samhällsansvaret inte reglerades nog mycket när Telia privatiserades och sedermera sattes på börsen.

Förutom DN:s reportage har det bara de senaste veckorna kommit ytterligare larm om bristande mobiltäckning från Tavelsjö utanför Umeå i Västerbotten i Västerbottens-Kuriren och i Brännberg utanför Boden i Norrbotten i Norrländska Socialdemokraten.

– Telia ska inte få rulla tillbaka kopparnätet utan att det finns adekvat mobiltäckning, säger han.

Är det inte naivt att tro att ett börsbolag ska göra något som kanske inte är lönsamt?

– Staten som stor aktieägare med nära 40 procent av rösterna måste vara mycket tydligare mot Telia.

Han blir tyst.

– Telia har på papperet inget samhällsansvar, men de äger kopparnäten och stora bolag är också en del av vårt samhällsbygge. Telias ledning måste fundera över vilket sammanhang de befinner sig i.

– Det är uppenbart att de inte har gjort hemläxan här.

Han pekar på att mobiltäckningen generellt sett har blivit betydligt bättre – men inte för alla och inte där det är olönsamt.

– Det behövs en aktiv politik, säger han drar en lans för det han kallar samhällsmaster.

– I Norge har man ett sådant system. Staten bygger mobilmaster där det är olönsamt och så får operatörerna hyra in sig. Det tror jag är en bra lösning även för Sverige.

Han vill inte gå så långt som förre näringsministern Björn Rosengren gjorde i söndagens artikel i DN och återförstatliga Telias nätdel – och inte heller förstatliga framtidens viktiga kommunikationsnät i Sverige som fibernäten.

Men han öppnar en dörr på glänt:

– Varken jag eller Centerpartiet är negativa till att dela upp Telia i två bolag och renodla operatörsdelen och ha näten i ett annat bolag. Men jag tror att samhällsmaster är rakare och går att göra snabbare.

Han är också kritisk till att mobiltäckningskartorna sällan stämmer – vilket stod klart i DN:s reportage:

– Man blir ju alldeles matt. Jag vet att det är påtalat och det övergår mitt förstånd varför det inte är löst. PTS måste förtydliga för operatörerna om det inte stämmer. Jag bara måste utgå att PTS har koll på detta men jag förstår det inte, säger han och syftar på Post- och telestyrelsen.

Han säger att vi inte ska hemfalla i tankar om att allt var bättre förr.

– Med det sagt, på gamla Televerkstiden hade vi ett samhälle där det var viktigt att det skulle bli bra för alla och en stat som sade: därför tar vi de kostnaderna – vi rullar ut kommunikationer till alla.

– I dag är det många som känner att samhällsgemenskapen inte är vad den var. Polariseringen mellan stad och land är ett jätteproblem. Invånarna i de här bygderna är väldigt framåt och driver utveckling men de har tvingats vänja sig med att vara osedda, att inte få fördel av samhällsförändringar.

Samtidigt är teleoperatörer vinstdrivande bolag på en fri marknad. Det fattas 20 miljarder kronor för att nå statens bredbandmål 2025 – där de sist utbyggda bygderna kommer att kosta väldigt mycket vilket är ofinansierat i dag.

Kommer det att finnas pengar för att alla ska med?

– Jag vet inte. Men jag kan inte se att det är ett oöverstigligt berg. Vi har i grunden en positiv teknisk utveckling som måste tillgängliggöras för alla. Jag tror också att vi måste våga se vad det innebär om allt bara fortsätter. Att vi väger kostnaden för ett alltför delat Sverige med den för några nät.

Läs mer:

Vad händer när invånare i Sverige inte kan ringa 112?

Björn Rosengren: ”Återförstatliga telenäten”

Ämnen i artikeln

Telia
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt