Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

En familj slänger 30 kilo textil i soporna varje år

Foto: Lisa Mattisson

I Sverige slänger vi närmare åtta kilo textil per person i soppåsen varje år. Mer än hälften är fullt användbart. Textil är den fjärde största källan till klimatutsläpp i Sverige, men trots det finns i dag inga styrmedel för att sortera och ta tillvara produkterna.

Inköp av textil har ökat kraftigt, omkring 30 procent, under 2000-talet. I dag köper vi i genomsnitt omkring 13 kilo kläder och hemtextil per person och år.

Mer än halva den mängden slängs varje år i hushållssoporna. Där landar varje år totalt sjuttiotvåtusen ton textilier. I genomsnitt blir det 7,6 kilo per person och år, eller 30 kilo för en familj på fyra personer. Mer än hälften, 60 procent, är i tillräckligt bra skick för att användas igen. Ett rent textilsvinn.

Hushållssoporna eldas upp och ger viss energi, men det vore betydligt mindre slöseri på resurser att återanvända textil eftersom nyproduktionen orsakar stor påverkan på miljö och klimat.

– Produktionen av textilier är resursintensiv och kräver enorma mängder vatten, råvaror, kemikalier och energi säger Yvonne Augustsson, handläggare på Naturvårdsverket.

Läs mer: Second hand klimatsmart affär

En t-shirt av bomull orsakar utsläpp av fyra till tio kilo växthusgaser. För att producera den går det åt ungefär 1 500 liter vatten, det motsvarar cirka 10 fulla badkar, samt ett kilo kemikalier.

Till skillnad mot i en del andra länder finns i Sverige ingen lag eller annat styrmedel för att samla in textil. Den insamling som sker görs av enskilda organisationer eller affärskedjor.

Naturvårdsverket har utrett frågan om mer hållbar hantering av textilier och lämnat förslag till regeringen på åtgärder. Där föreslås bland annat att det ska bli krav på att textilavfall ska samlas in separat från annat avfall och att ansvaret ska ligga på antingen kommunen eller producenterna.

I förslaget finns även ett par mål uppsatta; att mängden textilavfall i soppåsarna ska minska med 60 procent och vara 3 kilo till år 2025. Samma år ska 90 procent av insamlat textilavfall förberedas för återanvändning eller materialåtervinnas.

Dessutom föreslås att informationen om produkterna ska förbättras.

– Utredningar visar att det är pris och mode som styr konsumenternas val i affärerna. Men om man får informationen om textiliers stora miljöpåverkan så har kunderna en möjlighet att välja något bättre och också efterfråga mer hållbara produkter, säger Yvonne Augustsson.

I Sverige är textilier den fjärde största källan till utsläpp av växthusgaser efter transporter, maten och våra bostäder.

– Alla fattar att det är skillnad på morötter och kött när det gäller matens klimatpåverkan. Men vi har inga bra sätt att diskutera klimatpåverkan för textiler, jag hoppas det kommer framöver, säger Sandra Roos, doktor i miljösystemanalys och forskare vid Swerea IVF.

Nyligen la hon fram sin doktorsavhandling som visade att själva produktionen står för den största delen av textiliers klimatpåverkan. Där sker 70 procent av utsläppen. För att ta fram textil krävs en rad olika processer och många av dem är väldigt energiintensiva.

– Färgning är en process som sticker ut. Man värmer vatten i flera omgångar och ofta till höga temperaturer, till exempel färgas polyester i 130 grader. Även spinning av garn och vävning går det åt stora mängder energi, säger Sandra Roos.

Enligt henne kan en anledning till att vi slänger så mycket textil vara att vi inte förstår och värdesätter hur mycket arbete och energi som går åt för att framställa tyger.

– Jag har tänkt mycket på Elsa Beskows bok ”Pelles nya kläder”. Där får man en bra genomgång av alla steg, den borde man kanske läsa mer för barn i skolan. Det är som om man tror att man tar lite bomull och vips har man en skjorta, kanske för att det är så billigt eftersom det är producerat i u-länder, säger Sandra Roos.

Som kund kan man minska klimatpåverkan genom sitt sätt att ta sig till affären. Den transporten står för den näst största andelen av klimatutsläppen, 22 procent. De flesta textilier är importerade men den transporten står endast för 4 procent av utsläppen.

Billiga importerade kläder är en av anledningarna till att inköpen av textilier har ökat så kraftigt. Priset på en t-shirt tillverkad i Asien har i det närmaste legat still samtidigt som lönerna i väst har stigit. I genomsnitt köper vi 50 plagg per år.

– Vi köper mer kläder än vi behöver. Vi borde tänka på att när det är billigt är det någon annan som har betalat priset. Det är någon som faktiskt har suttit vid en symaskin och sytt varenda söm för hand, säger Sandra Roos.

Det bästa sättet att minska textiliers klimatpåverkan att använda dem många gånger.

– Som konsument är det viktigt att tänka på kläders livslängd. För vissa plagg, till exempel underkläder och strumpor som man använder många gånger eller jeans som man sliter ut blir klimatpåverkan helt okej, säger Sandra Roos.

– Plagg som har hög klimatpåverkan är de som man använder få gånger. Där kan konsumenter tänka efter och inte köpa så många av de plaggen.

Kläders möjliga livslängd ligger på att de kan användas 100 till 200 gånger. Ett sätt att förlänga livslängden är att skänka kläder och textil till klädinsamlingar så att andra kan använda dem.

Att öka antalet användningar av textilier är det mest effektiva sättet att minska dess miljöpåverkan. Näst bäst vore att återvinna dem och göra nya produkter av materialet. Men i dag finns ingen textilåtervinning i Sverige, textil som ska återvinnas exporteras till Centraleuropa.

 

Fakta

Några av Naturvårdsverkets förslag till regeringen om en mer hållbar hantering av textil.

+ År 2025 ska mängden textilavfall minska med 60 procent gentemot basår 2015. Då ska det vara 3 kilo.

+ År 2025 ska 90 procent av separat insamlat textilavfall förberedas för återanvändning eller materialåtervinnas.

+ Ny lag införs med krav att sortera ut textilavfall från annat avfall. Det kan genomföras på två sätt. Antingen att kommunerna får ansvar för att samla in textil, insamlingen kan ske i kommunal regi eller av annan aktör. Eller så läggs ansvaret på producenten. Ett producentansvar skulle kunna underlätta för producenterna att använda avfallet som en råvara för ny textilproduktion.

+ En utredning om hur juridiska hinder kan avhjälpas så att offentliga aktörer ska kunna bidra till ökad återanvändning och ökad materialåtervinning av textilier.

+ En informationsinsats riktad till konsumenter om textilkonsumtionens miljö- och hälsopåverkan.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.