Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-22 13:56

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/erik-de-la-reguera-fragan-om-thomas-cook-borde-staten-ha-agerat/

Ekonomi

Erik de la Reguera: Frågan om Thomas Cook – borde staten ha agerat?

Foto: Amer Ghazzal/REX

Borde staten ha agerat? Det är frågan i Storbritannien efter det anrika resebolaget Thomas Cooks konkurs.

Labour vill att staten köper in sig – helt i linje med de förstatliganden av bolag som Jeremy Corbyn förespråkar i övrigt.

Natten till måndagen kom beskedet om resejätten Thomas Cooks konkurs. 22.000 jobb är i fara, varav 9.000 i Storbritannien. Hundratusentals resenärer har strandats runt om i världen.

Konkursen har flera förklaringar:

• En resebransch i förändring, där alltfler kunder bokar flygbiljetter och boenden på egen hand, i stället för i de lokala resebutiker som tidigare var Thomas Cooks styrka. 

• En smått katastrofal sammanslagning med MyTravel 2007, som lett till ett växande skuldberg.

• Fjolårets varma sommar, som gjorde att många britter stannade hemma.

Thomas Cook varnade också tidigare i år för att osäkerheten kring EU-utträdet och pundets försvagning fått många britter att avvakta med att boka resor. Men den brittiska regeringen lägger skulden på bolagets ledning.

Bolaget ska ha bett staten om upp till 250 miljoner pund (3 miljarder kronor), men saknade då fortfarande 900 miljoner pund och hade därtill skulder på 1,7 miljarder pund. 

”Vi tyckte inte att vi kunde riskera skattebetalarnas pengar på det viset”, förklarade transportminister Grant Shapps.

Oppositionspartiet Labour pekar dock på att det kan kosta staten mer än en miljard kronor att flyga hem de strandade britterna. Labour tycker att regeringen i stället borde köpa en stor aktiepost i företaget, tills en lösning nåtts. 

Denna typ av statlig interventionism har sedan 1980-talet varit relativt ovanlig i brittisk politik, men under Jeremy Corbyns vänstergir har Labour nu dragit upp långtgående planer på förstatliganden av bland annat el-, vatten- och tågbolagen. 

Även de delar av stålindustrin som har det svårt skulle kunna tas över, menar Labourledningen. 

I fallet Thomas Cook rör det sig inte om någon strategisk del av ekonomin, utan ingreppet skulle i första hand vara ämnat att försöka rädda arbetstillfällen. Förespråkarna av ett ingrepp pekar även på att Thomas Cook var offentligt ägt under perioden 1948-1972.

Det konservativa regeringspartiet och stora delar av näringslivet menar att krisdrabbade bolag bör få gå i konkurs, eftersom man annars bara försenar och fördyrar nödvändiga strukturomvandlingar i ekonomin.

Premiärminister Boris Johnson sa på måndagen att en räddningsaktion i fallet Thomas Cook skulle innebära ”ett moraliskt problem”, då andra dåligt skötta bolag skulle kunna göra anspråk på att räddas på samma sätt.

För Labour, som just nu håller partikonferens, är detta dock ett välkommet avbrott i den såriga Brexitdebatten. Vid ett nyval vill Jeremy Corbyn mycket hellre fokusera på frågor som förstatliganden och fördelningspolitik, än på Brexit.