Den kinesiska telekomjätten Huawei står i fokus i två viktiga strategiska frågor för EU framöver. Hur ska Europa hantera Kinas växande globala maktambitioner? Och hur ska framtidens digitala infrastruktur fungera?

Det handlar om 5G – en ny mer kraftfull standard för tele- och mobiltrafik, som ska lägga grunden för framtidens totaluppkopplade värld med förarlösa bilar, digital sjukvård och AI. 

Huawei spelar en nyckelroll när 5G-näten ska byggas ut över hela världen. Men företagets nära band till den kinesiska staten har väckt oro för att tekniken också kan användas för spioneri. USA ser Huaweis framväxt som ett strategiskt hot, trots att bolaget ihärdigt förnekat alla anklagelser. I fjol införde president Donald Trump ett förbud för amerikanska myndigheter och bolag med statliga kontrakt att köpa Huaweis utrustning. I onsdags kom också beskedet att USA:s president utlyst ett ”nationellt nödläge” som hindrar amerikanska företag från att samarbeta med utländska telekomföretag, där ett av företagen som omfattas är Huawei. 

USA driver också en kampanj för att förmå sina allierade att stänga ute kinesiska bolag när 5G-näten byggs ut. Utrikesminister Mike Pompeo har till och med antytt att  USA kan sluta dela underrättelseinformation med länder som låter Huawei bygga näten.

Hittills har EU-länderna inte lyssnat på USA:s krav. Men frågan om riskerna med kinesisk 5G-teknik blir allt hetare i Bryssel. EU-kommissionen, som annars vurmar för frihandel, har uppmanat alla medlemsländer att färdigställa nationella bedömningar av riskerna med att släppa in Huawei i de europeiska nätens ryggrad. Riskanalyserna ska vara klara i slutet av juni.

Frågan är mycket känslig för många regeringar och i början av maj fick Storbritanniens försvarsminister Gavin Williamson sparken efter anklagelser om att ha läckt hemlig information om ett Huawei-möte i nationella säkerhetsrådet.

Hemma i Sverige har sångstjärnan Zara Larsson och tävlingssimmaren Sarah Sjöström fått kritik för att de marknadsför Huawei.

Också Europaparlamentet har uttryckt ”djup oro” över anklagelserna om att Huaweis utrustning kan möjliggöra kinesiskt spioneri, i en resolution som antogs i mars.

Bland de svenska partierna finns en ganska bred samsyn om att kontrollen av Kina behöver skärpas, det framgår av DN:s intervjuer med toppkandidaterna till Europaparlamentet. 

Tomas Tobé (M) beskriver oron för kinesiskt cyberspioneri som ”väldigt befogad”.

– Vi har stora problem. Det här måste vi ta på ett helt annat allvar än vi har gjort tidigare, säger han.

– Vi måste öka EU:s möjlighet att kunna agera utrikespolitiskt. Konkret handlar det också om att stoppa mycket av de direkta investeringarna från Kina. Vi kan inte vara naiva inför detta längre.

Centerpartisten Fredrick Federley säger att kinesiska och europeiska operatörer och teknikleverantörer har haft olika förutsättningar.

– Vi ställer enorma integritetskrav på europeiska operatörer. De är också tydligt medvetna om vad effekten blir hos medborgarna ifall de inte lever upp till dem. Kineserna spelar inte på samma spelplan som de andra. Det här gör att vi riskerar att få information från Europa som läcker, med kartläggning av europeiska medborgare, och tillgång till enorm data som är viktig för en lång rad andra saker, säger han.

Han vill också se över EU:s konkurrenslagstiftning för att möta Kinas dominans på den globala marknaden.

– Vi komma ihåg att de europeiska aktörerna är dvärgar i jämförelse med de kinesiska, säger han.

I sitt valmanifest pekar Liberalerna ut Kina som ett särskilt hot mot Europa. Karin Karlsbro vill skärpa kontrollen av strategiska investeringar i EU-länderna. 

– Definitivt. Det kan handla om uppbyggnad av mobilnät och viktig infrastruktur. Detta gäller för övrigt både kinesiska och ryska intressen, säger hon.

Sara Skyttedal (KD) varnar för Kinas maktambitioner. Som EU-parlamentariker och toppolitiker kan hon inte tänka sig att till exempel använda en Huaweitelefon.

– Vi ser nu att de går över jättemånga andra gränser, så jag tycker absolut inte att det finns skäl för mig att ge dem möjligheter att spana in mig på enklare sätt.

Endast en toppkandidat uppger på en rak fråga att hon kan tänka sig att ha en mobil från kinesiska Huawei. Det är vänsterpartisten Malin Björk, som inte tror att riskerna för avlyssning begränsas till kinesiska telekomjättar.

– Jag vet inte hur avlyssnad man är vad gäller resten, säger hon.

Malin Björk är inte principiellt emot att EU skärper kontrollen av olika investeringar, men hon vill väga in fler aspekter än säkerhetspolitik.

– Det finns andra intressen som är minst lika viktiga för Europas framtid. Jag skulle vilja ha en screening som också handlar om hållbarhet, miljö och social hållbarhet, säger hon.