Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Uppgörelse om Irlandsgräns spricker

01:31. EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker säger att ingen uppgörelse har nåtts i förhandlingarna om Storbritanniens utträde ur EU. Dock är både Juncker och Storbritanniens premiärminister Theresa May hoppfulla om en snar lösning.

Brexitförhandlingarna befinner sig på måndagen i ett avgörande skede. Storbritanniens premiärminister Theresa May träffar höga EU-företrädare för att i sista minuten lösa upp flera knutar. En kompromiss om den tuffa frågan om Irlands gräns uppges ha spruckit.

BBC rapporterade på måndagseftermiddagen att den Brexit-kompromiss som tidigare tyckts vara på gång angående gränsen på Irland inte går igenom.

Det var EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker som vid 17-tiden berättade om misslyckandet efter att i tre timmar ha suttit i förhandlingar med den brittiska ledaren Theresa May.

Kort därefter sade May själv att hon är ”säker på” att Brexitsamtalen kommer att avslutas på ett positivt sätt, även om det återstår meningsskiljaktigheter.

Theresa May är på måndagen i Bryssel för möten som avgör förhandlingarna om Brexit.

Tillsammans med sin Brexitminister David Davis och Brexitrådgivaren Olly Robins har hon ätit arbetslunch med EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och EU:s Brexitgeneral Michel Barnier. Hon ska även träffa EU:s permanenta rådsordförande Donald Tusk.

Bryssel menar att detta är sista chansen för britterna att lägga fram slutbud i de tre viktiga skilsmässofrågor som orsakat tvist: kostnaden, EU-medborgarnas rättigheter och Irlandsgränsen.

När detta är avklarat är det meningen att man under EU-toppmötet nästa vecka kan inleda fas två i förhandlingarna, som ska inrikta sig på hur det nya avtalet mellan London och Bryssel ska se ut.

Det problem som seglat upp som det förmodligen knepigaste är frågan om gränsen på Irland. May har inte haft med sig något som liknar en färdigförhandlad lösning till Bryssel.

Irland vill få garantier för att gränsen mot det brittiska Nordirland inte åter blir en hård gräns med kontroller, något de har stöd för från de 26 övriga medlemsländerna. Hur gränsen ska kunna förbli öppen utan att Storbritannien eller åtminstone Nordirland blir kvar i den inre marknaden eller tullunionen har det hittills inte funnits något bra svar på.

Enligt ett förhandlingsutkast på måndagseftermiddagen som Financial Times först rapporterade om har Storbritannien och Irland kommit överens om en kompromiss i gränsfrågan. Avtalstexten sägs referera till att det efter Brexit ska råda ”regulatory alignment”, ungefär ”regelanpassningar”, mellan Nordirland och republiken Irland.

Det är en formulering som enligt flera insatta källor till Financial Times lugnar Dublins oro för nya gränsbommar, och den är bekvämare för London än en ordalydelse som tidigare uppgavs vara i svang, ”ingen regelavvikelse ska råda”. 

Om detta, eller något med samma andemening, skulle godtas av båda sidor får den brittiska landsdelen Nordirland en särställning i relationerna med EU.

Uppgifterna om speciallösningar föranledde den skotska försteministern och Skottlandsnationalisten Nicola Sturgeon att på Twitter antyda orättvisor mellan landsdelarna: ”Om en del av Storbritannien i praktiken kan stanna kvar i den inre marknaden (vilket är den rätta lösningen för Nordirland) finns verkligen inget bra skäl till att inte andra också skulle kunna det.”

Befolkningarna i såväl Skottland som Nordirland röstade för att stanna kvar i EU vid folkomröstningen i juni fjol.

Inte nog med det; även megastaden London röstade med överväldigande majoritet för att stanna kvar i EU, och nu skriver Londons borgmästare Sadiq Khan apropå Irlandskompromissen att ”en liknande uppgörelse här skulle kunna rädda tiotusentals jobb”.

Ledaren för det unionistiska nordirländska partiet DUP, Arlene Foster, är för sin del besviken. Hon menar att Nordirland måste lämna EU på samma villkor som det övriga Storbritannien, och hon hävdar att Dublin fattar beslut över huvudet på Belfast i strid med delar av fredsavtalet från 1998.

Unionistpartiet DUP, vars stöd är nödvändigt för konservativa Tories majoritet i det brittiska parlamentet, har tryckt hårt på att man inte accepterar någon skillnad gällande Nordirlands relation till resten av Storbritannien.

– Vi kommer inte att acceptera någon avvikande lagstiftning som skulle separera Nordirland politiskt eller ekonomiskt från resten av Storbritannien, sade Arlene Foster i det regionala parlamentet Stormont på måndagskvällen.

Enligt uppgifter talade Foster snabbt i telefon med premiärminister Theresa May i Bryssel efter sitt uttalande. Foster hållning komplicerar saken för Theresa May, då DUP utgör en del av det brittiska regeringsunderlaget.

Britterna har tillbakavisat att måndagens möte skulle vara en absolut deadline. En talesperson för den brittiska regeringen säger till sajten EU Observer:

– Eftersom det återstår mycket diskussioner kommer måndagen att vara en viktig hållpunkt på vägen mot det avgörande decembertoppmötet.

Det kan bli så att samtalen fortsätter i flera omgångar fram till onsdag, då Barnier ska rapportera till EU-kommissionärerna om hur det gått och lämna en formell bedömning av huruvida ”tillräckliga framsteg” uppnåtts.

Donald Tusk bestämde sig på måndagen för att ställa in en planerad resa till Israel och de palestinska områdena eftersom Brexitläget är så känsligt, rapporterar Reuters. Tusk skulle ha varit i Ramallah och Jerusalem på tisdagen och onsdagen. 

Irlands premiärminister Leo Varadkar har under förmiddagen överlagt med Juncker och Tusk och ska göra ett uttalande under eftermiddagen.

EU-ordföranden twittrade om att han var optimistisk:

Den belgiska EU-parlamentarikern Guy Verhofstadt sade sig samtidigt vara ”ganska optimistisk”, och Luxemburgs premiärminister Xavier Bettel sade att han ”de senaste timmarna fått in positiva nyheter” men att det fortfarande fanns öppna frågor kvar i Irlandsfrågan.

När det gäller skilsmässans prislapp, de pengar britterna ska betala till EU för åtaganden de varit med om att klubba men inte kan fullfölja, har glappet mellan buden tidigare varit stort. Men nu finns uppgifter om att Theresa May är villig att sträcka sig långt.

EU-sidan har talat om att London ska betala mellan 60 och 100 miljarder euro, medan London kontrat med 20. Nu antyds det att det brittiska budet kan bli så högt som 50, men uppgifterna är obekräftade.

Frågan om rättigheter för EU-medborgare som bor kvar i Storbritannien och britter som bor kvar i EU efter Brexit är enligt vissa rapporter fortfarande en bra bit från en lösning, men andra uppgifter gör gällande att den desarmerats. May kan tänka sig en roll för EU-domstolen i tvister om exempelvis sjukförsäkring för EU-medborgare som bor i Storbritannien.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.