Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

EU-ministern om Iransanktioner: ”Blir väldigt, väldigt svårt för företag”

USA:s upptrappade hot kring Iranavtalet gör läget än värre för svenska företag, anser handelsminister Ann Linde (S). Och när det gäller amerikanska ståltullar finns ännu ingen lösning i sikte. 

På måndagen sade USA:s utrikesminister Mike Pompeo att sanktionerna mot Iran kommer att bli ”de kraftigaste i historien”. USA har sedan tidigare gett europeiska företag sex månader på sig att avveckla sina affärer i Iran. Gör företagen inte det anser USA att man kan straffa dem.

Franska oljejätten Total har redan meddelat att man planerar att skrota sin mångmiljardsinvestering i Iran. Fordonstillverkarna Scania och Volvo följer utvecklingen men har inte beslutat hur de ska agera, uppger pressavdelningarna.

– Med sådana enorma sanktioner blir det väldigt, väldigt svårt för företag, säger EU- och handelsminister Ann Linde.

Hon tror att små- och medelstora företag drabbas hårdast.

– Stora svenska företag har vid tidigare tillfällen visat att man klarar att övervintra och sedan snabbt kunna dra igång verksamheten när sanktionerna dras tillbaka, säger hon.

Niklas Bergström, handelsexpert på Svenskt näringsliv och ordförande i Europeiska näringslivets handelskommitté, konstaterar att situationen är besvärlig.

– Vid något tillfälle måste företagen ställa sig frågan om det är värt att satsa på Iran, som är en relativt liten marknad, eller att hålla dörren öppen mot USA, säger han.

Han konstaterar att 1996, när det var amerikanska sanktioner mot Iran, Libyen och Kuba, var det många svenska företag som valde bort de marknaderna.

– Problemet är att amerikanska administrationen är schizofren. Dels vet man inte vad Donald Trump säger från ena dagen till den andra, dels finns folk inom administrationen som säger emot varandra om såväl Iran som ståltullar, säger Niklas Bergström.

Aluminium- och ståltullar är den andra stora tvistefrågan mellan EU och USA. Tullarna infördes av president Donald Trump i mars, men EU har ett tillfälligt undantag som löper ut nästa vecka, den 1 juni.

– Det finns en stor enighet om att vi ska begära ett permanent undantag från tullarna, säger Ann Linde, som på tisdagen diskuterade frågan med sina europeiska kolleger i Bryssel.

Ann Linde framhåller att EU, för att slippa tullarna, erbjudit USA att förhandla på fyra andra områden.

– Vi tycker det är ett bra erbjudande med nedsatta tullar på bland annat bilar, men tyvärr har USA inte tyckt att det är tillräckligt intressant, säger hon

Vad tror du händer med ståltullarna?

– Det är helt omöjligt att svara på. Inte ens Trumps egna ministrar vet. Jag och andra har talat med näringsministern som hänvisar till att det är Trumps eget beslut. Det kan gå åt vilket håll som helst, svarar Ann Linde.

EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström för ständiga samtal med den amerikanska administrationen. På en presskonferens i Bryssel sade Malmström att hon inte räknar med att EU får något förlängt undantag efter den 1 juni.

Som svar på USA:s tullar har EU förberett en lista på amerikanska produkter som kommer att beläggas med tullar. Även Japan, Ryssland och Turkiet har förberett sådana listor, rapporterar Reuters.

Ann Linde beklagar att EU och USA inte längre kan föra konstruktiva diskussioner, men påpekar samtidigt att det finns ljuspunkter inom världshandeln.

– I dag gav vi godkännande till det största handelsavtalet någonsin, 600 miljoner människor, mellan Japan och EU, säger hon och jämför med EU:s avtal med Sydkorea som lett till att svensk export dit ökat kraftigt.

 

Handelsstriderna

USA har infört tullar på stål- och aluminium. EU och några andra länder har undantag från tullarna. För EU:s del fram till den 1 juni. Nu samtalar USA och EU om vad som händer efter det.

USA har ensidigt sagt upp kärnenergiavtalet som slutits mellan Iran och en grupp länder. USA hotar europeiska företag med sanktioner om de inte avvecklar sina affärer i Iran inom sex månader. 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.