EU hoppas driva fram investeringar på 1.000 miljarder euro under tio år för klimatomställning i regioner som har svårast att klara förändringen.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-01-21 05:21
Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/eu-vill-satsa-1000-miljarder-pa-klimatomstallning/
Ekonomi
EU vill satsa 1.000 miljarder på klimatomställning
Målet är att även de svagaste, mest kolberoende regionerna ska klara omställningen.
Stödet ska riktas till att ställa om både stora och små industrianläggningar med omfattande utsläpp av växthusgaser och lägga ned kolgruvor.
Stödet går också till att sanera mark, göra byggnader energieffektiva, elektrifiera transporter, skola om anställda som blir arbetslösa och skapa nya arbetsplatser där jobb försvinner.
På tisdagen lade EU-kommissionen fram sitt förslag till klimatfinansiering.
Kommissionen hoppas att privata banker, investeringsfonder och privatkapital ska flockas till projekten.
”Det är en win-win situation för Europas privata sektor. Vi utvecklar lösningarna som alla andra i världen kommer att använda sedan”, sade en tjänsteman i kommissionen.
Extrastödet till regioner som klimatomställningen drabbar särskilt hårt är en del av kommissionens Gröna giv, som ska göra EU koldioxidneutralt till 2050.
Alla 27 EU-länder ska få del av stödet, men fattiga länder med större behov av omställning ska få mer och till bättre villkor.
Finansieringen består av tre delar.
En ”fond för rättvis övergång” (Just Transition Fund) ska med 7,5 miljarder euro från EU-budgeten generera 30-50 miljarder euro genom medfinansiering från EU-länderna.
Dessa pengar är bidrag och insatserna ska riktas mot stora behov, som regioner med betydande kolproduktion.
Den andra delen är InvestEU, EU:s investeringsplan som också har kallats Junckerplanen när Jean-Claude Juncker har varit ordförande för kommissionen 2014-2019.
Med 1,8 miljarder euro i EU-pengar hoppas kommissionen mobilisera 45 miljarder euro till stor del från privata investerare för projekt som väntas bli lönsamma.
Den tredje delen är offentliga lån, främst från Europeiska investeringsbanken. Räntesubventioner på 1,5 miljarder från EU-budgeten och lån från EIB på 10 miljarder euro väntas generera minst 100 miljarder euro i investeringar.
EU-länderna ska i maj varje år ansöka om stöd till projekt i regioner som uppfyller kriterierna och som ska kunna startas året därpå.