Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

EU vill skydda visselblåsare

Vera Jourova.
Vera Jourova. Foto: Darko Vojinovic/AP/TT

Den som slår larm om missförhållanden i myndigheter och företag ska få skydd i hela EU, enligt ett nytt förslag. 

– Oerhört viktigt, men olyckligt att skydd för larm om arbetsrätt saknas, säger Jytte Guteland (S), som inte utesluter att Sverige måste skärpa visselblåsarskyddet i privata sektorn.

På måndagen lade EU:s kommissionär för rättsliga frågor Vera Jourova fram ett förslag om att skydda så kallade visselblåsare i unionen, det vill säga personer som slår larm om oegentligheter inom myndigheter och företag. Förslaget gäller även visselblåsare som läcker till medier.

Förslaget innebär att det ska vara förbjudet att utsätta de som larmar för repressalier. Om de åtalas ska de i rätten kunna argumentera för att deras handlingar ligger i linje med EU-lag.

Det ska ankomma på den som anmält en visselblåsare, i regel arbetsgivaren, att visa att anmälan inte bara handlar om hämnd.

– Det här är ett steg i riktning mot att stärka demokratin. Det verkar i allmänhetens intresse, säger EU-parlamentarikern Jytte Guteland (S).

– Efter de senaste årens skandaler där visselblåsare inte belönats utan tvärtom motarbetats, blivit av med jobbet och fått betala böter, känns detta oerhört skönt.

Om kommissionens förslag hade varit verklighet för fyra år sedan hade aldrig revisorn Antoine Deltour dömts för att ha larmat om skattefiffel i stor skala.

Deltour avslöjade att luxemburgiska myndigheter hjälpt mängder av storföretag med omfattande skatteplanering. Han dömdes till sex månaders villkorlig fängelsedom men friades i högre instans. Skandalen, ”Lux leaks”, är en av de mest uppmärksammade visselblåsarincidenterna i EU.

Jytte Guteland är dock i ett avseende besviken på kommissionens förslag: Det omfattar personer som larmar om brister i bland annat miljö, folkhälsa, konsumentskydd och dataskydd men inte dem som slår larm om bristande arbetsrätt.

– Detta är ett område som inte täcks, och det är olyckligt. Skydd för arbetstagares rättigheter ger i sig skydd för den som visslar, så det är förvånande.

Guteland är också tveksam till ett annat inslag i förslaget, nämligen att medlemsländerna ska inrätta en nationell myndighet som tar emot externa larm.

– Vi måste se om det är förenligt med den svenska meddelarfriheten.

I dag finns i många av EU:s länder inget skydd alls för personer som uppmärksammar missförhållanden.

I Sverige finns ett starkt meddelar- och källskydd inom den offentliga sektorn. För dem som arbetar i näringslivet är skyddet svagare, även om en bred visselblåsarlag trädde i kraft förra året.

Om kommissionens förslag går igenom kan den svenska regeringen bli tvungen att stärka skyddet också i den privata sektorn.

– Man ska inte vara främmande för det, säger Jytte Guteland.

– Det är bara bra om vi kan stärka skyddet i den privata sektorn. Man kan behöva bli ännu mer ambitiös.

– Vår utgångspunkt har dock varit den motsatta, att reglerna inte ska hindra enskilda länder att gå längre.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.