Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Europas dolda krisländer

Grekland, Spanien och Portugal är kända krisländer, men utanför mediernas spotlight finns också orosmoln i Österrike och Slovenien. Dessutom spår experter att Ukraina är nära en devalvering.

I skuggan av eurozonens hårdbevakade krisländer i Sydeuropa pressas även centraleuropeiska ekonomier.

– Slovenien och Österrike men även Kroatien och Ungern ska man räkna in. De är under viss press av krisen i eurozonen, säger Mikael Johansson, chef för banken SEB:s Östeuropaanalys.

Ett land som hamnat i skuggan är Ukraina. Där kommer ekonomin att försämras under hösten och landets regering kan tvingas devalvera.

– Ukraina är ett stort land som man har glömt bort. Man hade en bankkris 2008–2009 i paritet med krisen i Baltikum, säger Mikael Johansson.
Främst är det fallande världspriser på stål som pressar landet.

– Vår bedömning är att man tvingas devalvera under vintern eftersom man har stora obalanser i sin handel. Dessutom är misstron stor sedan tidigare mot ekonomin, säger Mikael Johansson, som bedömer att Ukraina devalverar sin valuta med minst 10 procent någon gång under första kvartalet 2014.

Finns det risk för smittoeffekter?
– Nej, finansieringen från utlandet är ganska spridd, men en del tyska och ryska banker kan påverkas, dock inte i samma utsträckning som om ett land i eurozonens kärna hade drabbats, säger Mikael Johansson.

Devalveringen kommer inte att få några större positiva effekter för den ukrainska exporten, menar Mikael Johansson.

– Länder som devalverar nu får inte så stor draghjälp eftersom efterfrågan globalt är svag, säger han.

Slovenien är ett annat land som har pressade banker. I början av året började Lars Nyberg, tidigare vice riksbankschef i Sverige, arbeta i ett nystartat förvaltningsbolag som ska ta över bankernas dåliga tillgångar. En liknande konstruktion, Securum och Retrieva, fanns i Sverige under 1990-talets bankkris.

– Det är tre statliga banker som utgör hälften av banksystemet som hamnat i svårigheter, säger Lars Nyberg.
Hur stora tillgångar det handlar om är oklart men Nyberg nämner 1–1,5 miljarder.
– Det är egentligen små pengar i dessa sammanhang, säger han. Andra länder med problem har krävt mycket större tillskott.

Slovenien ingår i det europeiska valutasamarbetet och EU-kommissionen har inflytande på processen vid övertagandet av de dåliga tillgångarna.

– Vi väntar på att kommissionen ska fatta beslut så att vi kan börja arbeta, säger Lars Nyberg, som är frustrerad över att processen dragit ut på tiden.
Kommissionen ska bestämma priset på de tillgångar som överförs så att överföringen inte innebär otillbörligt statsstöd.

– Vi hoppas kunna börja i december eller senast i januari, säger Nyberg.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.