Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Dramatisk försämring för dem som vill gå tidigt i pension

Other: Erik Mårtensson/TT

Gränsen för när man tidigast får ta ut allmän pension höjs från dagens 61 år till 64 år, vilket är en större höjning än de flesta väntat sig. Den nya pensionsuppgörelsen kommer att få stora konsekvenser för många människor. Men eftersom sex partier gjort upp blir detta troligen ändå ingen valfråga, säger DN:s politiska kommentator Ewa Stenberg.  

Vilka förändringar är mest dramatiska i den nya uppgörelsen?

– Det här är den största förändringen av pensionssystemet sedan 1994, när det nuvarande systemet röstades igenom. Så det är en stor sak. För många är den största förändringen de höjda åldersgränserna. De som är födda efter 1961 får vänta tre år till på en första möjlighet att ta ut allmän pension. Med dagens regler hade de fått gå tidigast vid 61 år, från 2026 blir gränsen 64 år. Den statliga pensionsålderutredningen föreslog 2013 att lägsta gränsen skulle vara 63 år, pensionsgruppen med politikerna har gått längre. 

– För dem som räknat med att ta ut allmän pension tidigt och som kan gå runt ekonomiskt på de summor som det ger dem är det här en stor försämring. Friheten att välja tidig men lägre pension finns inte längre. 

– Åldersgränsen för garantipension höjs också, från dagens 65 år till 66 år 2023. Därefter ska åldersgränsen höjas i takt med att medellivslängden ökar.

Läs mer: DN Debatt: ”Premiepensionen görs om i nya överenskommelsen”

Vilka blir mest besvikna över dagens besked?

– De med låga inkomster och slitsamma jobb, som inte orkar eller kan fortsätta arbeta högt upp i åren utan som hade hoppats kunna gå i pension före 65 eller 66-årsdagen med en pension de kan leva på. De får nu några allmänna deklarationer om vikten av ett hållbart och jämställt arbetsliv och en fortsatt utredning och analys av avgifterna till pensionssystemet, som plåster på såren. Men det hindrar dem nog inte från att bli besvikna. De som har så låga inkomster att de är berättigade till garantipension och som inte fyllt 60 år får också vänta ett år till på pensionen.

Socialdemokraterna har ju ofta talat om behovet av högre pensioner medan de borgerliga talat om bättre möjligheter att arbeta längre. Vilka partier vann och vilka förlorade på uppgörelsen?   

– Den tidigare S-ledaren Håkan Juholt sade att man inte ska behöva dricka en burk Novalucol när man får sitt orangea kuvert. ”Pensioner ska man kunna leva på!”, sade han. Det skapade förväntningar om högre pensioner snarare än om ett längre arbetsliv. Men vägvalet i denna uppgörelse är just längre arbetsliv och alliansens arbetslinje. ”Pensionsgruppen är överens om att pensionerna i första hand måste upprätthållas genom ett längre arbetsliv”, skriver de sex partiernas representanter på DN Debatt.  Rätten att arbeta kvar på sin arbetsplats höjs till 69 år från och med 2023. 

Vad har Socialdemokraterna vunnit då?

– S har fått igenom bland annat ett tilläggsbelopp för de garantipensionärer som har det tuffast ekonomiskt. Taket för när man kan få bostadstillägg ska samtidigt höjas. Det finns också ett undantag som gör att den som har arbetat i 44 år kan få garantipension tidigare än vid 66 år.

Socialdemokraterna har krävt att hela premiepensionssystemet skulle skrotas och pengarna föras över till inkomstpensionssystemet i stället. Så blev det inte. De borgerliga vill gärna ha det kvar och kompromissen blev att valfriheten kommer att minska, samtidigt som riskerna för oseriösa fonder begränsas.

Läs mer: Uppgörelse klar om pensionerna

Vilken påverkan kommer uppgörelsen att ha på valrörelsen?

– Det är ingen slump att denna uppgörelse blir färdig just nu, strax innan valåret 2018 bryter in. Såväl regeringspartierna som de borgerliga vill gärna ha bort frågan om pensionssystemet ur valrörelsen. Nu gör de upp om principerna och då finns det inte längre så mycket att gräla om dem emellan.  Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna kommer sannolikt att vara kritiska. Men det är inte troligt att de gör pensionssystemet till sin stora valfråga, om det inte blir stora väljarstormar.

– I olika länder finns det olika traditioner kring vilka frågor som görs upp långsiktigt  mellan flera partier och vilka frågor man låter väljarna avgöra genom att erbjuda olika alternativ i valrörelserna. I Sverige är skolan en konfliktfråga, till skillnad från i många andra länder. Men pensionssystemet är det inte. Det innebär att Sverige har ett samhällsekonomiskt följsamt system, som samtidigt är det inte så tryggt och förutsägbart för de enskilda individerna. Prognoser visar att en person som arbetar i 42 år med genomsnittlig löneutveckling får mindre än hälften av slutlönen i pension. Det är svårt att leva på för många, om de inte har en ordentlig avtalspension och kanske också privat pensionssparande.

Tror du att det kommer att bli protester mot uppgörelsen?

– Ja, från flera håll. Det kommer sannolikt också krav på åtgärder som gör att människor orkar jobba längre. Fackförbund inom LO har tidigare varit kritiska. Kommunal motsatte sig en höjning av pensionsåldern eftersom genomsnittåldern för när Kommunals medlemmar går i pension är strax över 63 år. 

– Frågan om hur människor ska orka arbeta så länge som krävs för en pension som går att leva på är fortfarande olöst. ”Arbetslivet måste bli mer jämställt, hållbart, flexibelt och modernt”, skriver pensionsgruppen på DN Debatt. Men den konstaterar samtidigt att de frågorna ligger utanför gruppens mandat att förändra. 

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.