Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-02-24 19:22

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/ewa-stenberg-regeringens-ord-och-handling-gar-isar-om-sjukpenningen/

Svensk politik

Ewa Stenberg: Regeringens ord och handling går isär om sjukpenningen

Foto: Marko Säävälä/TT

Det har blivit allt svårare att få sjukpenning, trots att trygghet vid sjukdom varit ett vallöfte från Socialdemokraterna ända sedan valsegern 2014.

Nu ökar protesterna mot Försäkringskassans alla avslag. Men trots att också regeringen instämmer i kritiken har den nyss gett myndigheten som mål att minska sjukfrånvaron ännu mer.

”Förbättra sjukförsäkringen och ta bort stupstocken” lovade Socialdemokraterna i valrörelsen 2014, som ledde fram till regeringsmakten.

Regeringen Reinfeldts hårt kritiserade reform som S riktade sig emot innehöll två viktiga delar. Dels en bortre tidsgräns, det S kallade stupstocken, och dels allt strängare prövningar av arbetsförmågan vid bestämda tidpunkter. Kraven skärptes med tiden så att sjuka efter 180 dagar bara kunde få ersättning om de inte klarade av något vanligt jobb alls på arbetsmarknaden.

När regeringen Löfven tillträdde avskaffade man ”stupstocken”. Men tidsgränserna med prövningar blev kvar. Och ett nytt, tufft mål infördes av dåvarande socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) om att minska sjukfrånvaron rejält.

Det är nu i princip uppnått och har bidragit till att rekordmånga blivit av med sin sjukpenning efter 180 dagar.  En granskning av LO:s tidning Arbetet visar att 13 procent av alla som gick till socialtjänsten och sökte hjälp under augusti var samtidigt sjukskrivna av läkare.

Detta har lett till massiv facklig kritik. Också socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) har sällat sig till kritikerna av dagens sjukförsäkring.

”Jag kan inte säga att de långvarigt sjuka har en ekonomisk trygghet i dag”, sade Ardalan Shekarabi till den fackliga tidskriften Publikt.

Samtidigt har regeringen nyligen klubbat ett regleringsbrev för att styra Försäkringskassans arbete detta år. Där står det att Försäkringskassans samlade arbete ska leda till att sjukpenningtalet minskar och blir mer lika mellan olika regioner och mellan kvinnor och män. Det andas ännu strängare bedömningar.

Coronapandemin har inte bara medfört att människor stannar hemma för lätta förkylningssymptom, den lämnar också många långtidssjuka i sitt spår. Det har fått januaripartierna att driva politiken närmare de fackliga kraven. Nu har 180-dagars prövningen och karensdagen slopats tillfälligt. Senare i mars ska ett mjukare 180-dagars krav träda i kraft.

Frågan hur detta ska gå ihop med kravet att minska sjukskrivningarna.

Vem som anses frisk nog att arbeta beror i slutändan på politiska beslut. ”Det är uppenbart att olika regeringar har kunnat driva sjukförsäkringen i olika riktningar utan att ändra reglerna.” säger Försäkringskassans generaldirektör Nils Öberg till DN.

Det fick dess tidigare generaldirektör Ann-Marie Begler erfara när hon tvingades att lämna sin post valåret 2018. Begler fick verkligen sjuktalet att minska, som regeringen sagt att hon skulle, men metoderna gjorde sig inte bra i Socialdemokraternas valrörelse.

Ämnen i artikeln

Sjukpenning
Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt