Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Expert: H&M lever inte upp till sina löften

H&M lever inte upp till sina löften om lön till textilarbetarna som går att leva på och rätt till facklig verksamhet hos märkets underleverantörer. Hittills är det mest ett spel för gallerierna, hävdar Tola Moeun, chef för en stor människorättsorganisation i Kambodja.

80 procent av H&M:s produktion finns i Asien. Mycket av de billiga kläderna tillverkas i det fattiga Kambodja, där H&M är en huvudaktör och runt en halv miljon människor arbetar i det hundratal fabriker som producerar åt klädjätten.

Tola Moeun är chef för organisationen Central, som försvarar fackliga och mänskliga rättigheter. Han är expert på arbetsvillkoren i klädindustrin, och besökte i veckan Sverige och Fair Action.

Foto:

Tola Moeun, chef för organisationen Central. Foto: Privat.

Han är orolig. Och han drar sig inte för att tala om ”slaveri”, där textilarbetarna i strid med kambodjansk lag hålls på mattan och avskräcks från fackliga protester med hjälp av mycket korta tillfälliga anställningskontrakt år efter år, och löner som inte går att leva på, än mindre bygga upp någon ekonomisk buffert genom.

En del arbetar 14 timmar per dygn, sju dagar per vecka.

H&M hade under flera år gått i rätt riktning, förespråkat så kallad levnadslön, lön som går att leva på, och offentliggjort listor på sina leverantörer. Men nu är Central besvikna och anser att klädjätten åter börjat bete sig sämre - trots att H&M för bara några veckor sedan permanentade sitt globala avtal med fackjätten IndustriAll.

– I dag ägnar sig H&M mer åt att skriva vackra deklarationer än att verkligen se till att saker förbättras ute på fabrikerna, hävdar Tola Moeun, som uppmanar H&M:s kunder att agera:

– Jag tycker inte att folk ska sluta handla. Men jag tycker att kunderna ska skriva på Twitter och på H&M:s Facebooksida att det är dags för företaget att på allvar börjar leverera på sina löften, och att de som kunder är beredda att börja betala mer så att arbetarna faktiskt kan börja leva på sina löner.

Lagen stipulerar åtta timmars arbetsdag. Men i verkligheten jobbar enligt Moeun ingen hos klädkedjans underleverantörer mindre än 10 timmar per dag, ofta 12, minst sex av veckans sju dagar.

– En del arbetar 14 timmar per dygn, sju dagar per vecka. De ger upp sitt sociala liv och sin hälsa.

När DN nyligen berättade om H&M:s nya globala fackavtal pekade både H&M och IndustriAll på att ett par asiatiska fabriker förmåtts ta tillbaka anställda som sagts upp på grund av strejker och facklig verksamhet.

Men Tola Moeuns bild från Kambodja är en annan:

– Nu känns det som att H&M hänvisar mer till sitt globala avtal än hjälper till att lösa konflikter. Och de uppsagda står utan inkomst och sparmedel, så de har inget annat val än att acceptera fabriksledningarnas ”erbjudanden” om att köpa ut dem.

H&M och de andra stora klädmärkena har för stor makt, anser Central.

– När vi kräver en höjning av minimilönen säger regeringen nej, för då flyttar kedjorna. Och fabriksägarna säger att kedjorna betalar för lite. Medan kedjorna säger att fabrikerna ska betala mer. Vi är trötta på att se aktörerna bolla ansvaret mellan sig.

Om H&M verkligen ville betala anständiga löner skulle de kunna åstadkomma det, säger han.

– Men då måste de själva betala mer för plaggen. Det finns ingen lag som hindrar dem att betala mer än minimilönen. I dag kostar en tröja på H&M i Europa ungefär lika mycket som en kambodjansk textilarbetare får för långt mer än heltidsarbete på en månad.

På H&M i Stockholm kommenterar pressavdelningen kritiken:

”Vi anser att alla textilarbetare ska ha en lön de kan leva på – en lön som är förhandlad mellan arbetsmarknadens parter så att en laglig lönenivå fastställs för alla arbetare oavsett vilken köpare som har produktion på en fabrik. Det avtalade priset med leverantörerna ska alltid säkerställa att lönekostnader täcks”, skriver presstjänsten i ett mejl till DN.

Den olagliga användningen av korttidskontrakt i mer än två år strider mot H&M:s uppförandekod.

”Vi kräver att alla leverantörer vi samarbetar med följer nationell lagstiftning. Eftersom dessa utmaningar rör klädindustrin som helhet i Kambodja måste frågan adresseras på industrinivå och i samarbete med leverantörer, arbetsgivareorganisationer, lokala och internationella fackförbund, andra köpare, civilsamhälleorganisationer och den kambodjanska regeringen”.

Fakta. Kritik mot H&M i Kambodja

80 procent av H&M:s produktion finns i Asien.

Mycket av de billiga kläderna tillverkas i det fattiga Kambodja, där H&M är en huvudaktör och runt en halv miljon människor arbetar i det hundratal fabriker som producerar åt klädjätten.

Människorättsorganisationen Central är mycket kritisk mot H&M, som Central menar ser genom fingrarna med kambodjanska leverantörsfabrikers svältlöner och systematiserade missbruk av mycket korta visstidsanställningar.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.