Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-12-12 13:08

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/experterna-delar-med-sig-av-sina-basta-hallbarhetstips/

Ekonomi

Experterna delar med sig av sina bästa hållbarhetstips

Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl och Parul Sharma, hållbarhetsexpert, äter lunch och delar med sig av sina miljötips.
Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl och Parul Sharma, hållbarhetsexpert, äter lunch och delar med sig av sina miljötips. Foto: Mickan Palmqvist

Hur och vad vi konsumerar är nyckeln till ett hållbart samhälle. Men staten bär huvudansvaret för att vi når dit, menar hållbarhetsexperten Parul Sharma och Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl när de diskuterar de globala målen över en lunch.

John Falkirk
Rätta artikel

Hur definierar ni hållbarhet?

Johanna: Välmående människor på en planet med friska ekosystem. Inte välmående utifrån ett lyxperspektiv utan att man har vad man behöver för att leva ett gott liv.

Parul: Hållbarhet består av fyra pelare: mänskliga rättigheter, antikorruption, miljö och klimat och arbetstagares rättigheter. Gemensamt för pelarna är att alla människor ska ha ett värdigt liv.

Johanna, du sitter i delegationen för Agenda 2030 som ska föreslå en plan för att Sverige ska klara av målen. Hur går det med arbetet?

Johanna: Vi ska vara klara med arbetet i mars. Agenda 2030-arbetet spänner över i princip allting och det är svårt att dra en gräns. Vi behöver hitta ett system som gör att det blir skillnad på många ställen på samma gång. Det är också en utmaning att formulera förslagen så att både är ambitiösa och samtidigt genomförbara.

Parul: En intressant sak är att det puttrar mycket kring Agenda 2030- arbetet ute i kommunerna. Vi fokuserar gärna på rikspolitiken men det händer väldigt mycket på lokal nivå. Även skolor och gymnasieskolor tittar mycket på hållbarhetsmålen, vilket gör det viktigt för oss att vara ute och interagera med unga ledare och föreläsa.

Kommer vi att nå målen?

Johanna: För att klara det behövs en enorm omställning. På miljösidan kommer vi inte att nå 14 av 16 mål med rådande politik enligt Naturvårdsverkets uppskattningar. Mycket av Agenda 2030 är antaget av riksdagen men vi saknar i många fall handling för att uppnå målen.

Parul: Jag upplever att vi behöver mer kunskap om hållbarhet i samhället i stort. Lokala och regionala aktörer vill gärna agera men saknar konkreta strategier.

Vilket är det viktigaste av FN:s globala mål för Sverige?

Parul: Mål 12, att säkerställa hållbar konsumtion och produktion. Sverige har miljö- och klimat som hjärtebarn men vi väger sällan in våra utsläpp i utlandet. 67 miljoner ton koldioxid släppte Sverige ut utanför landet ifjol i form av tillverkning och resor. Dessutom är ofta tillverkningen utomlands inte hållbar ur ett socialt perspektiv. Vi vet lite om hur det ser ut med arbetstagarnas rättigheter i de länderna.

Johanna: Jag håller med. Nästan alla mål är kopplade till mål 12, både vad gäller miljöarbetet och social hållbarhet.

Finns det konflikter mellan de olika hållbarhetsmålen? Hur ska de hanteras?

Johanna: Absolut. En jätteviktig sak är att uppmärksamma att sådana målkonflikter finns. Det finns en tendens att blunda för konflikterna, till exempel genom att bara fokusera på klimatfrågan och bygga en damm för att få fossilfri el, utan hänseende till negativa bieffekter för lokalsamhällen och närmiljö. Vi borde i stället belysa målkonflikterna för att orka tänka lite till och nå en bättre lösning. Kanske finns det ett annat sätt att producera el på, som varken skadar klimatet eller den lokala omgivningen?

Parul: Våra politiska ledares största utmaning är att erkänna att målkonflikter existerar. Erkänner vi inte dem hittar vi aldrig alternativa sätt att tänka.

Johanna: Till exempel behöver många utvecklingsländer en utbyggd el-infrastruktur. Ett klassiskt sätt att lösa frågan vore att satsa på stora dammbyggen och kärnkraftverk. Men i dag finns det smarta förnybara lösningar utanför elnätet som solceller, vilket kan vara både billigare, enklare och ger el-tillgång till områden som tidigare inte haft det.

Parul: Vi behöver tänka utanför det ekonomiska systemet för att kunna bli ett hållbart samhälle. Exempelvis klassas Kina och Indien som delvis utvecklade länder i dag. De är globaliserade och har uppnått en viss levnadsstandard. Men barnen i New Delhi kan inte andas på grund av all luftförorening. Vi måste omdefiniera vad vi menar med utveckling och inte bara se det ur ett tillväxtperspektiv.

Går det att nå ett hållbart samhälle på ett opolitiskt sätt? Eller behövs en övergripande ideologi?

Johanna: Hållbarhetsarbete är en politisk process och stater och regeringar bär huvudansvaret att se till att de globala målen nås. Politiken är helt avgörande. Det är de som sätter ramarna för näringsliv, för individer och andra aktörer. Men jag tror inte att det krävs en viss politisk ideologi för att nå ett hållbart samhälle.

Parul: Det är jätteviktigt att understryka att hållbar utveckling inte har någon politisk färg. Svenska folket måste förstå det. Oavsett vilken regering som har makten ska de tjäna som garant för hållbar utveckling. Hela riksdagen måste vara med på det. I dag är många frågor inom social hållbarhet frivilliga för företag och statliga verksamheter. Det finns ramverk, men inte regelverk. Exempelvis finns inga strikta krav på social hållbarhet i lagen om offentlig upphandling.

Johanna: Miljösidan ligger i frontlinjen där. Det finns tydliga miljöregelverk.

Allt hänger ihop. Hela vårt välstånd bygger på ett välmående ekosystem där vi använder naturresurserna på ett klokt sätt.

Kräver hållbarhetsarbete ett helhetstänk?

Parul: Ja. Man kan inte bara fokusera på världshaven och inte tänka på den sociala ojämlikheten. Ta korruption som exempel. Ofta går miljöarbete i hand i hand med antikorruptionsverksamhet. Det krävs ett värdigt liv för att människor ska engagera sig i hållbarhet. Jämför med Maslovs trappa. Folk behöver ha sina grundbehov tillgodosedda.

Johanna: Allt hänger ihop. Hela vårt välstånd bygger på ett välmående ekosystem där vi använder naturresurserna på ett klokt sätt.

Parul: Hållbart tänkande är ett synsätt. Jag får ofta frågan vilket hållbarhetsmål som är det viktigaste. Och jag kan inte svara på den frågan. Olika mål är olika akuta, men som mänsklighet kan vi inte prioritera mellan dem.

Varifrån kommer ert personliga engagemang?

Johanna: Mina föräldrar var väldigt engagerade i Amnesty International, vilket gjorde att jag själv intresserade mig för fredsrörelsen. Sedan kom säldöden 80-talet vilket fick upp mina ögon för miljön. För mig har sociala och miljömässiga hållbarhetsfrågor alltid gått hand i hand. 

Parul: Jag kommer också från en familj med civilengagemang. Min familj har rötter i Indien och mina far- och morföräldrar ingick i Mahatma Gandhis rörelse mot det brittiska förtrycket. Så det har fallit sig naturligt för mig att arbeta med rättighetsfrågor. Jag kan heller inte tänka mig att arbeta med något annat.

Läs mer om hållbarhet.