Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Experterna om nya läget på bomarknaden

Förändrad bostadsmarknad.
Förändrad bostadsmarknad. Other: Jonas Ekströmer/TT

Fallande bostadspriser, stigande räntor och hårdare amorteringskrav kan ha stor effekt på hushållens ekonomi. DN har talat med fyra personer inom bankvärlden om hur ett nytt läge på bostadsmarknaden kan påverka svenskarnas plånböcker. 

Maria Landeborn, sparekonom på Skandia.
Maria Landeborn, sparekonom på Skandia. Other: Hans Johansson

Maria Landeborn, sparekonom på Skandia, om vad som händer om bostadspriserna faller samtidigt som räntorna stiger:

– Med stigande räntor och sjunkande bostadspriser får folk svårt att flytta utan att realisera en förlust. Och först och främst slutar folk inte att betala för sin bostad. Det första som händer när räntan stiger och bostads­priserna går ned är att man drar ner på konsumtionen. Om många gör det samtidigt drabbas ekonomin, vilket gör att Riksbanken inte kommer att kunna höja räntan. En sämre konjunkturutveckling innebär lägre inflation som Riksbanken kommer att möta med lägre räntor.

Arturo Arques, privatekonom på Swedbank.
Arturo Arques, privatekonom på Swedbank. Other: Claes-Göran Flinck

Arturo Arques, privatekonom på Swedbank, om hushållens räntekänslighet:

– Boendekostnaden är den största enskilda utgiften för hushållen men den är inte mer betungande i dag än vad den var för tio år sedan. Men däremot är hushållen mer räntekänsliga i dag. Ett typhushåll som år 2005 fick en räntehöjning med 2 procentenheter skulle få ökade räntekostnader med ungefär 50 procent. Samma hushåll skulle i dag få utökade räntekostnader med ungefär 100 procent. Det är inte sannolikt att räntan på kort tid skulle gå upp 2 procentenheter men det är ett sätt att räkna på räntekänsligheten.

Jens Magnusson, privatekonom på SEB.
Jens Magnusson, privatekonom på SEB. Other: SEB

Jens Magnusson, privatekonom på SEB, om Finansinspektionens förlag på skärpta amorteringskrav:

– Effekten av beslutet enskilt är ganska begränsat. Det påverkar i huvudsak personer med genomsnittliga inkomster och uppåt, alltså personer som tjänar minst 30.000 i månaden och som köper bostad i storstadsområden. Den stora frågan är om beslutet är vältajmat och om den sammantagna effekten blir lagom stor. Nu när priserna har bromsat in kan det vara olycklig tajming att skärpa kraven ytterligare. Det finns en viss eftersläpning med sådana beslut så risken är att flera saker ger effekt samtidigt.

Foto: Nordea

Michael Skytt, bolånechef på Nordea, om hur banken resonerar kring bolån när bostadspriserna dämpas och om bankernas bolånemarginaler:

– Vi ändrar inte kreditbedömningen. Det som möjligtvis kan beröras av det här är om folk blir mer försiktiga. Marknaden kan stanna upp och bli avvaktande tills det etableras en ny prisnivå.

– Räntorna är historiskt låga i Sverige och även i Europa. Vi har inte speciellt höga marginaler i Sverige. Vad som inte finns med i siffrorna är hur man beräknar kostnader för kapital. Marginalerna har stigit sedan 2009 men för kunderna har räntorna aldrig varit lägre.

Läs även: Fortsatt höga marginaler på bolån.

Läs även: En bred prisnedgång har börjat.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.