Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-09 17:31

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/fa-uppklarade-insiderbrott-regeringen-tyst-om-lagandring/

Ekonomi

Få uppklarade insiderbrott – regeringen tyst om lagändring

Grafik: Maria Westholm

Ekobrottsmyndighetens utredningar om insiderbrott leder nio av tio gånger till nedlagd förundersökning. En av anledningarna är ett gammalt, ofta kritiserat, beslagsförbud.

Justitiedepartementet har jobbat med frågan i flera år men ingen vill säga när man räknar med att komma i mål.

Insiderfallet kring SBB, med vd Ilija Batljan som huvudperson, blev ännu en nit för Ekobrottsmyndigheten vad gäller insiderbrott. Och statistiken talar för att nästa härva, den runt fastighetsbolaget Balder, går samma väg. 

Ekobrottsmyndigheten har länge haft problem med att klara upp insiderbrott och har även kritiserats för det genom åren. I fjol slutade nio av tio ärenden där insiderbrott fanns med i nedlagd förundersökning, visar siffror som myndigheten tagit fram åt DN. 

Det är enligt chefsåklagaren Gunilla Sandblom den enskilt svåraste brottskategorin att bevisa för myndigheten, och det försvåras ytterligare av en 70 år gammal bestämmelse.

Det handlar om förbudet mot beslag av meddelanden mellan närstående. En kvarleva från när brottsbalken infördes på 1940-talet, långt innan sms och chattkonversationer var vanligt förekommande bevis i brottsutredningar. 

En utredare får inte vid brott med minimistraff under två års fängelse använda beslagtagna meddelanden mellan närstående, som makar eller syskon.

– Problemet just vid insiderbrott är att det består ju i att en person som har insiderinformation delar med sig av den till någon annan, och då ofta en närstående. Vi ser väldigt ofta att man är gifta, det är föräldrar och barn eller bröder eller så, säger Gunilla Sandblom och tillägger: 

– Ofta vet vi ju om det här redan när vi inleder en förundersökning och det är klart man överväger då om det finns ett annat ärende att satsa på istället.

Förbudet har ifrågasatts, inte minst av EBM, flertalet gånger och sent 2017 föreslog en statlig offentlig utredning att det slopas. En lång rad remissinstanser som polisen, Åklagarmyndigheten och Brottsoffermyndigheten har också ställt sig bakom att förbudet bör hävas eller åtminstone ändras.   

Ändå tycks justitiedepartementets arbete med nästa steg dra ut på tiden. Varken något förslag om beslagsförbudet eller andra delar i den så kallade beslagsutredningen har gått vidare till lagrådet. 

Enligt departementet har man jobbat på det sedan utredningen lämnades, men man vill inte uppge när det kan vara klart. 

”Kan i dagsläget inte ge någon tidsplan men arbetet inom Regeringskansliet pågår med en lagrådsremiss”, skriver Natali Sail, pressekreterare hos inrikesminister Mikael Damberg (S) i ett mejl till DN. 

Förbudet är inte hela förklaringen till insiderbrottens låga uppklarningsfrekvens, men det är en bidragande orsak menar Gunilla Sandblom, särskilt eftersom insiderbrott ofta sker genom informationsutbyte mellan just närstående. 

– Den informationen är vår ”smoking gun” men vi får inte använda den.

Gunilla Sandblom, chefsåklagare på Ekobrottsmyndigheten.
Gunilla Sandblom, chefsåklagare på Ekobrottsmyndigheten. Foto: Margareta Bloom Sandebaeck

Hon menar att själva meddelandet där insiderinformationen lämnas är den mest konkreta bevisningen de kan hitta i ett insiderärende.

– Kan vi inte använda det får vi gå på saker som att de inblandade känner varandra, att de handlar på ett avvikande sätt, köper en aktie de aldrig haft förut bara dagen innan en stor nyhet eller liknande. Men då blir det ren indiciebevisning och gör att vi ganska ofta får ogillade domar i den här typen av mål nu, säger Gunilla Sandblom.

Det går enligt Ekobrottsmyndigheten inte att kontrollera hur många ärenden som lagts ner på grund av beslagsförbudet genom åren, eftersom sådana beslag inte får sparas i förundersökningarna. Men en ändring skulle ha betydande påverkan på andelen uppklarade brott. 

– Om man tittar på de senaste fem åren så skulle vi ha fler fällande domar, definitivt, säger Sandblom.

Under 2019 hade EBM misstankar om insiderbrott i 148 ärenden. I fem fall gick det så långt att åklagaren kunde väcka åtal. I ett fall friade tingsrätten och i två fall fällde den. Det sista är inte avgjort än. 

Läs även: Så gick Ilija Batljan från partiledarkandidat till brottsmisstänkt fastighetskung 

Läs även: Utredning mot Balder-topparna mest troligt klar först i höst 

Ämnen i artikeln

Ekobrott
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt