”Facebooks nya spårning bryter mot svensk lag”

Nästa vecka, enligt planen, lanserar Facebook sin hittills största ommöblering av sin sajt. En rad nya funktioner tillkommer, varav den mest omskrivna är den så kallade tidslinjen, där man lätt kan klicka fram statusuppdateringar och bilder från åratal tillbaka.

Många har protesterat mot förändringarna, inte minst av oro för att alltför mycket information om ens liv blir alltför tillgängligt. Många stör sig också på att det kräver en aktiv handling att stänga av olika funktioner och flöden, snarare än tvärtom – att man aktivt slår på funktionerna.

Flera protestgrupper mot omgörningarna finns på själva Facebook. En av dem samlar nu mer än 1,5 miljoner medlemmar.

Mindre diskuterad är en ny spårningsfunktion, som innebär att Facebook med hjälp av en så kallad cookie (även kallad kaka) känner av vad man surfar på även efter det att man loggat ut från sajten.

– Den här tredjepartsspårningen är den största grejen, menar Annika Lidne, konsult i sociala medier.

– Den går stick i stäv mot den svenska lagen om cookies från den 1 juli. Jag antar att svenska myndigheter kommer att kontakta Facebook om detta snart.

Som DN.se berättade i förra veckan planerar Datainspektionen att träffa representanter för Facebook i slutet av oktober.

För att stoppa spårningen måste man agera själv. I Google Chrome finns ett insticksprogram som stoppar Facebooks cookie specifikt. Men använder man andra webbläsare måste man stänga av alla cookies, vilket gör det svårt att använda en rad andra tjänster.

Enligt den lag som trädde i kraft den 1 juli räcker det inte längre att en sajt informerar om att den använder cookies, som spårar användarmönster, utan konsumenten måste också samtycka till att det sker. Informationen ska också framgå tydligt. Regeringskansliet har exempelvis i dag en stor banner i toppen av sin webbsida.

– Men det är absurt att alla sajter ska ha en stor banner där det står att man har cookies, tycker Annika Lidne.

– Ofta är de nyttiga för användaren, som att lagra inloggningsuppgifter.

Hade Facebook och andra sociala medier från början lanserats med alla de funktioner som nu finns på plats hade det inte accepterats, tror Annika Lidne. Det hade setts som alltför radikalt. Men användarna vänjer sig successivt.

– Det handlar om att vi mer och mer förstår att det finns en stor inneboende nytta, om det som på engelska kallas ”serendipity”, att man lyckosamt kan snubbla över något bra när man letar efter något annat.

Mediestrategen Brit Stakston tror att de 800 miljoner Facebookanvändarna troligen är beredda att betala omgörningens pris; att de uppgifter man lagt ut om ens liv blir ännu mer tillgängliga, inte minst för företag.

– Vi gör det för att vi får tillgång till en gratis infrastruktur för att hantera våra vänner online. Och i grunden är vi vana vid att uppgifter om oss sprids genom alla kreditkort och medlemskort vi har, säger Stakston till DN.se.

Så de har inte gått för långt?

– Reaktionen bland många är att man upplever det. Att det är för många val. Det är ganska enkelt att stänga av funktioner, men det kräver en egen insats. Hittills har Facebook klarat balansgången mellan företag och individer. Gränssnittets renhet har varit avgörande.

– Det som har hänt nu är att folk upplever att de får en insyn i hur mycket data Facebook har. Logiskt sett förstår man det ändå, men den här tidslinjen har gjort att folk plötsligt reflekterar över all denna data. Den har alltid funnits där men nu är den synlig. Det har gett folk en tankeställare, ”herregud, vad mycket information”, särskilt när man samtidigt ser exponeringen av annonser.

Men i slutändan kommer de allra flesta att stanna kvar, menar Brit Stakston – i alla fall tills vidare.

– Det är visserligen anmärkningsvärt hur många som tänkt tanken att ”nu räcker det”, men man har investerat för mycket i Facebook. Det här är inte tidpunkten då alla hoppar av. Men inget varar för evigt, inte heller Facebook.