Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Fackbasens strid lamslår största hamnen

”Vi har ett ansvar och vi är villiga att förhandla, men arbetsgivaren vill inte prata med oss och Transport vill inte ta i oss med tång”, säger Peter Annerback, ordförande för Hamnarbetarna.
”Vi har ett ansvar och vi är villiga att förhandla, men arbetsgivaren vill inte prata med oss och Transport vill inte ta i oss med tång”, säger Peter Annerback, ordförande för Hamnarbetarna. Foto: Tomas Ohlsson

○ Konflikten i Göteborgs hamn har snart pågått i två år och är ett öppet sår i Sveriges arbetarrörelse.

○ Regeringens tålamod tryter och arbetsmarknadsministern hotar med strypt strejkrätt.

○ DN möter mannen som lamslagit Sveriges största hamn – och retat upp hela näringslivet och halva fackrörelsen.

GÖTEBORG. Få konflikter på arbetsmarknaden har fått så långtgående konsekvenser som den snart två år långa striden i Göteborgs hamn. Företag som blöder, förslag om en kontroversiell lagändring, ett fackförbund vars existens utmanas. Vid fikabordet på Hamnfyrans kansli finns både strids- och kompromissvilja.

Fordonen som lastar gods ilar fram och tillbaka längs kajen i Göteborgs containerhamn. På ytan finns det inte mycket som avslöjar att här pågår en strid som skakar svenskt näringsliv och fått regeringen att öppna för en inskränkning av strejkrätten.

Hamnarbetarförbundets lokal­avdelning 4 har sitt kansli beläget i en byggnad just utanför grindarna till hamnområdet. Ordföranden Peter Annerback berättar att det skapar problem eftersom han blivit fråntagen passerkortet till sin arbetsplats. Officiellt är han tjänst­ledig utan lön, men han fortsätter sitt jobb som fackbas och får betalt via lokalavdelningen. Medlemmarnas årsavgift har höjts. Varje gång Annerback träffar någon av dem inne på området måste han ha tillstånd. Företaget APM Terminals hänvisar till säkerhetsföreskrifter.

Han skakar på huvudet och konstaterar att han efter 30 år i hamnen och som ordförande i fackförbundet mycket väl vet vilka regler som gäller. Han menar att det bara är ett exempel på trakasserier som fackklubben blir utsatt för av arbetsgivaren.

– ”Jojje” blev tillsagd att ta av sig en keps när han åt lunch. Det stod Hamnarbetarförbundet på den. Han har säkert haft den i 20 år. Ärligt talat, det blir ju barnsligt. Allt de vill är att sänka oss, säger Annerback, där han sitter i fikarummet.

Läs mer: Konflikten i Göteborgs hamn till domstol 

På väggen hänger Hamnarbetarförbundets baner och påminner om att ”Enighet ger seger”. På en anslagstavla sitter ett ID-kort från 1988, som förkunnar att Peter Annerback, arbetare 6165, är tillfälligt registrerad som hamnarbetare. Han följde i pappa Jans fotspår, mot dennes vilja.

– Han ville inte att jag skulle hamna i det här yrket. Han ville att jag skulle läsa vidare, något som han själv aldrig fick göra, säger Annerback och berättar att när det startades ett nytt nattskift i Roroterminalen 1994 valde han det före FN-tjänstgöring på Balkan. Arbetskamraterna och gemenskapen är skälet till att han blivit kvar.

På anslagstavlan i fikarummet sitter Peter Annerbacks första passerkort bakom ett häftstift.
På anslagstavlan i fikarummet sitter Peter Annerbacks första passerkort bakom ett häftstift. Foto: Tomas Ohlsson

Som ordförande i Hamnfyran leder han en lokalavdelning som hamnat i djup konflikt med många dimensioner. Enkelt uttryckt handlar den om vem som ska ha rätt att teckna kollektivavtal. Den innehas av LO-anslutna Transportarbetarförbundet, men i containerhamnen är en majoritet medlemmar av Hamnarbetarförbundet. APM Terminals, det danska företag som ingår i AP Möller-Maerskkoncernen och som tog över verksamheten i containerhamnen 2012, hänvisar till kollektivavtalet och förhandlar med Transport. Hamnarbetarförbundet vill ha ett trepartsavtal och lika villkor. Konflikten, som pågått sedan våren 2016, har lett till stridsåtgärder från båda sidor och Peter Annerback har hamnat i orkanens öga. Han säger att uppmärksamheten inte är något han eftersträvar.

– Ibland kan jag tycka att man hänger ut mig väl mycket som person, men det visar bara att man inte förstått vår organisation, säger han.

Det händer att han ligger vaken om nätterna, men han förklarar att han då främst tänker på de arbetskamrater som drabbas.

– Jag ligger inte vaken och funderar på vad som händer med svensk storindustri. Däremot tycker jag det är tråkigt för alla de små företag som inte fått en möjlighet att påverka sina respektive organisationer. Tycker de verkligen det är värt att driva det här så hårt för att få till en lagändring kring strejkrätten? Jag undrar det, säger Annerback.

Hamnarbetarförbundet är ett litet fack med cirka 1.300 medlemmar. Det bildades 1972 som en utbrytning från Transport sedan flera Norrlandsavdelningar vägrat acceptera inskränkningar i medlemsinflytandet, som förbundsledningen drivit igenom. Ursprunget har bidragit till att hamnarbetarna beskrivits som ett gäng stridslystna upprorsmakare på vänsterkanten. Annerback, som förklarar att han inte är politiskt aktiv, medger att man visserligen inte gjort mycket för att slå hål på myten, men menar likväl att det inte är en sann bild när det gäller hans avdelning.

– Vi hade en period 2009 när det var bökigt, men annars har det varit lugnt. Vi har folk som arbetat här i 20 år och inte hade strejkat sedan i fjol. Jag skulle säga att vi är kompromissvilliga, säger han.

Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Hamnarbetarna har också anklagats för att vara gnälliga och bortskämda. Deras lönenivå har kritiserats, till exempel av Liberalernas partiledare Jan Björklund, som i sitt sommartal i fjol förfasades över att Hamnfyrans medlemmar har en snittlön på 49.527 kronor.

Erik Helgeson, styrelseledamot av Hamnarbetarförbundet, och Robert Lindelöf, lokal facklig förtroendeman, har gjort oss sällskap. De hävdar att den lönesiffra som företaget presenterat och även kommunicerat i medierna inte kan stämma.

– Om du skulle ha en snittlön på 49.000 behöver du jobba så mycket övertid att du bryter mot lagen och avtalet. Därför håller vi inte detta för trovärdigt, säger Helgeson.

Han hävdar att 2017 års snittlön ligger på 41.000 och att siffran för 2015, som arbetsgivaren räknat på, var cirka 2.000 kronor lägre.

Men det måste väl ses som en hög lön för den här typen av arbete?

– Det finns ingen bland oss som säger att vi förtjänar mer betalt än en sjuksköterska, men det är inte vi som har satt spelreglerna på arbetsmarknaden, säger Helgeson och förklarar att lönenivån bland annat beror på att man har tarifflön och att jobbet måste anpassas till när båtarna angör hamn, vilket ofta innebär obekväma arbetstider.

Konflikten i Göteborgs hamn har utvecklats till en riksangelägenhet och har drabbat APM Terminals och svenskt näringsliv hårt. Stora bolag har gjort stora förluster på grund av osäkerheten kring om deras transporter och gods ska komma fram i tid. Problemet drabbar även mindre företagare. Det vet Peter Annerback. Han har en granne som driver ett företag som använder hamnen.

– Jag har förklarat för honom att jag tycker det som händer är jättetråkigt, men också varför vi gör så här. I grunden handlar det om hur arbetsgivaren ser på sina anställda. I och med att den bilden, som vi ser det, är så skev blir det ännu viktigare att kunna påverka. Det är ju fackföreningens roll är att skydda sina medlemmar, säger han och förklarar att det som skiljer hans fackförbund från Transport är organisationsmodellen.

– Alla representanter är valda, inte anställda av någon förbundsledning. Vi vill inte ha något ombudsmannavälde med monarker som sitter och pekar åt oss. Vi säger inte att alla LO-förbund måste ta efter oss, vi säger bara att vi är nöjda med detta. I den svenska modellen är det arbetstagarna som bildar fackföreningar och tecknar kollektivavtal.

Vilket ansvar tycker du att ni har och tar?

– Vi har ett ansvar och vi är villiga att förhandla, men arbetsgivaren vill inte prata med oss och Transport vill inte ta i oss med tång, säger Annerback.

Konflikten i Göteborgs hamn har pågått i flera år.
Konflikten i Göteborgs hamn har pågått i flera år. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Om förhållandet till Transportarbetarförbundet är frostigt är det med APM Terminals djupfryst, särskilt som arbetsgivaren i somras varslade 160 personer och senare ersatte delar av arbetsstyrkan med bemanningsanställda. Just nu pågår inga stridsåtgärder. Kampen pågår i stället i Arbetsdomstolen. Annerbacks indragna lön för fackligt arbete är ett av fem fall. Hamnarbetarförbundet har också stämt APM Terminals för förhandlingsvägran. Arbetsgivaren har svarat med att stämma 25 av fackets medlemmar för olagliga stridsåtgärder.

Samtidigt har arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) i ett försök att lösa konflikten tillsatt en utredning som kan leda fram till ett lagförslag som begränsar strejkrätten. Det är ett initiativ som fått hård kritik från fackligt håll. Annerback är säker på att det som händer i Göteborgs hamn ingår i ett större spel.

– Vi inser att vi bara är en del i apparaten som i slutändan ska ändra strejkrätten, säger han.

Vad kommer det att betyda för svenskt fackföreningsliv?

– Lagförslaget kommer säkert att vara särskilt riktat mot oss och försöka undanta LO-förbunden. Ger man sig in på det är man i tassemarkerna både kring grundlagen och ILO-konventionen, säger han.

Fakta.Detta har hänt i Göteborgs containerhamn

2012. APM Terminals tar över verksamheten från kommunen. APM Terminals Gothenburg hanterar 50 procent av Sveriges containertrafik. 

 

April 2016. Den fackliga striden mellan arbetsgivaren APM Terminals samt Transportarbetarförbundet och Hamnarbetarförbundet börjar.

Konflikten bottnar i att APM terminals har ett kollektivavtal med Transport men inte med Hamnarbetarförbundet.

 

Hösten 2016. Medlingsinstitutet har varit inkopplat sedan hösten 2016 för att lösa konflikten, men hittills har inte parterna lyckats komma överens.

 

Maj 2017. Arbetsmarknadsminister vill se över lagstiftningen för att stärka den svenska modellen på arbetsmarknaden. Åtgärden är en direkt följd av konflikten i Göteborgs hamn.

 

Juni 2017. Kullagertillverkaren SKF väljer bort Göteborgs hamn. ”Vi behöver säkerställa leveranserna till våra kunder, det kan vi inte i Göteborgs hamn”, uppger presschefen. Hong Kongbaserade rederiet OOCL har fattat ett liknaden beslut.

 

Juni 2017 valde APM Terminals att varsla 160 tjänster, där merparten handlar om kollektivanställda, det vill säga hamnarbetare.

 

Januari 2018. På LO:s valupptakt tar statminister Stefan Löfven upp frågan, tryck finns på regeringen om att den ska lagstifta och stoppa konflikten: ”Här riskeras svenska jobb och svensk konkurrenskraft, den svenska modellen måste fungera också i Göteborgs hamn.”

 

Källor: TT, GP

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.