Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-05-26 11:41

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/fackordforanden-om-volvo-varslet-galler-att-vara-snabbfotad/

Ekonomi

Fackordföranden om Volvo-varslet: ”Gäller att vara snabbfotad”

Anna Margitin är ordförande för Akademikerfacket/Sveriges Ingenjörer på Volvo Cars i Göteborg.
Anna Margitin är ordförande för Akademikerfacket/Sveriges Ingenjörer på Volvo Cars i Göteborg. Foto: Lars Andarve

Jobben försvinner för många av hennes 3.500 medlemmar bland ingenjörerna på Volvo Cars.

Ändå har Anna Margitin förståelse för varslet – även om hon inte applåderar metoden. Hon säger till DN:

– När du är ett storföretag gäller det vara snabbfotad, agil som man säger. Vi har under en längre tid jobbat med omställning. Men nu ser vi att folk inte är benägna att frivilligt sluta, och jag kan ha förståelse för det med tanke på de tider vi är i.

Anna Margitin är ordförande för Akademikerfacket/Sveriges Ingenjörer på Volvo Cars sedan 2006. Sedan i höstas har hon förtroendeuppdraget på heltid. 

– Jag har precis firat 25-årsjubileum i företaget. Jag blev anställd efter brytningen med Renault, sen kom Ford och sen kom Geely. Jag har varit mestadels på utvecklingssidan under mitt Volvoliv, säger hon i ett samtal med DN mellan alla videomöten och intervjuer efter beskedet om att 1.300 tjänstemän varslas vid enheterna i Göteborg och Skövde.

Omställningen från förbränningsmotorer till elektrifiering behöver snabbas på. Chefsled, hierarkier och tungrodda beslutsled behöver kapas, enligt företagsledningen.

Volvo Cars vd Håkan Samuelsson inne i karossfabriken i Torslanda. På onsdagen lämnade han beskedet om varsel av totalt 1.300 anställda i Sverige, varav 1.200 i Göteborg och omkring 100 i Skövde.
Volvo Cars vd Håkan Samuelsson inne i karossfabriken i Torslanda. På onsdagen lämnade han beskedet om varsel av totalt 1.300 anställda i Sverige, varav 1.200 i Göteborg och omkring 100 i Skövde. Foto: Tomas Ohlsson

– Vi har jobbat med frivillighet för att dra ner på områdena vi behöver lämna, men det har inte tagit oss tillräckligt långt, säger presschefen Stefan Elfström till DN.

Varslet rör tjänstemän inom Unionen, Ledarna och inom Akademikerna där de flesta tillhör Sveriges Ingenjörer. Om problembilden och vägen framåt synes ledningen och ingenjörsfacket ha en gemensam bild. 

Anna Margitin, själv ingenjör med inriktning på elektronik, säger att de alla värnar den svenska delen av Volvos forskning och innovationkraft.

– Det gäller att hitta flöden i de processerna som ger värden. Att det fungerar effektivt, säger hon och nämner utvecklingssidan.

– Där måste du vara receptiv mot konkurrensen och utvecklingstakten inom relevanta områden, till exempel inom el jämfört med motorutveckling. Utvecklingscyklerna varierar från kortare till längre beroende på om du utvecklar mjukvara eller hårdvara. Det gäller att förbli relevant för kunden när vi lanserar våra produkter.

Håller du med om ledningens beskrivning av hierarkier på Volvo Cars som måste bort?

– Vi behöver korta beslutsvägarna, vi behöver skapa autonoma, självbestämmande tvärfunktionella team. Det är det som är tjusningen. I klassisk hierarki funkar det inte utvecklingsmässigt. Just den frågan, hur vi ska få beslutfattandet effektivt, är i fokus nu när vi inleder förhandlingarna. 

Känner du att företaget låter er i facket vara med i processen?

– Vi är i högsta grad med. Hur förändras rollen från i går till i dag? Har chefen en annan roll? Man talar nu om att chefen ska mer vara supporterande än kunnande inom sakområdet.

Elektrifiering i stället för förbränningsmotorer är i totalt fokus hos Volvo Cars nu. Här visas den första helt eldrivna modellen, XC 40, i Los Angeles 16 oktober i fjol.
Elektrifiering i stället för förbränningsmotorer är i totalt fokus hos Volvo Cars nu. Här visas den första helt eldrivna modellen, XC 40, i Los Angeles 16 oktober i fjol. Foto: Michael Owen Baker

Om behovet av omställning råder alltså ingen oenighet, enligt Anna Margitin. Däremot är metoden med varsel inget som hon som facklig företrädare förespråkar.

– Varsel är varken roligt eller önskvärt.

Anna Margitin bedömer att över ett hundratal slutat senaste året med avgångsvederlag.

– Jag kan ha förståelse för att folk nu, i dessa tider, inte är lika benägna att sluta frivilligt. Men när frivilligheten inte fungerar har vi fått detta besked. 

Borde företaget ha sockrat erbjudanden om avgångsvederlag?

– Att betala människor för att gå kostar också. Vi vill ju inte bli av med kompetens som behövs.

Så här ser el- och batteripaketet ut i en Volvo XC 40.
Så här ser el- och batteripaketet ut i en Volvo XC 40. Foto: Volvo Cars

Anna Margitin säger att hon tror att det blir en tuff diskussion med ledningen om vilka som till slut måste lämna Volvo Cars.

– Det som är bra är att som vi utgår ifrån är ”vad vill vi uppnå, hur ska vi organisera oss?”, och därefter bemannar. Men visst kommer det att bli mycket diskussion. Företaget trycker på behovet av tillväxt och att snabbt kunna ställa om. Då behöver vi tänka på vad det kräver av oss. Men jag har förståelse för behovet.

Hon är relativt hoppfull om möjligheterna för kollegerna som tvingas sluta.

– Som akademiker har du en grundutbildning, man kan alternera med samma grunder men i en annan kontext.

Läs också: ”Smärtsam process väntar tjänstemän på Volvo Cars”

Läs också: ”När vi är ur pandemin kommer Göteborg ha tagit ytterligare steg globalt”