Offentliga sektorn är mindre nu än vid 2000-talets början. Både inkomster och utgifter ligger på cirka 50 procent av BNP, mot tidigare mellan 55 och 57 procent. Statens utgifter har samtidigt stått nästan stilla, räknat per invånare och i fasta priser. Även antalet anställda vid statliga myndigheter har legat så gott som konstant: på omkring 200 000 årsarbetskrafter.
Myndigheterna är dock betydligt färre: Numera finns 377 statliga myndigheter jämfört med 643 stycken under 2000, enligt Statskontoret
Viktigaste orsaken är sammanslagningar. Försvarsmakten, Kriminalvården, Lantmäteriet och Arbetsförmedlingen tillhör dem som har gjorts om till en enda myndighet – efter att tidigare ha bestått av en mängd olika organ. Det finns även verksamheter som helt har avvecklats, till exempel Arbetslivsinstitutet.
Allt oftare görs myndigheter om till statliga bolag som när Swedavia tog över skötseln av flygplatser från Luftfartsverket. Men det är också vanligt med ombildningar där nya myndigheter får ersätta gamla, ibland genom att utvärderings- och tillsynsuppgifter bryts ut. Detta gäller för Skolinspektionen – och nu diskuteras bildandet av en särskild inspektion för äldreomsorgen.
– Sedan 2007 har den statliga förvaltningen inte minskat särskilt mycket i omfattning. Antalet anställda har ökat inom vissa områden, främst högskolan och rättsväsendet, men minskat inom andra. Minskningen hänger främst samman med att delar av myndigheterna har bolagiserats – där rör det sig om cirka 10 000 årsarbetskrafter, säger Claes Elmgren vid Statskontoret som är huvudförfattare till rapporten.