Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

”Unga med gymnasieutbildning får jobb i dag”

Foto: Maja Suslin/TT

Arbetslösheten bland unga har fallit dramatiskt och är nu nere på sin lägsta nivå sedan finanskrisen 2008. ”Är du ung och har en gymnasieutbildning kan du i dag få ett arbete, säger Arbetsförmedlingens chef Mikael Sjöberg.

Antalet arbetslösa personer mellan 18 och 24 år som är inskrivna på Arbetsförmedlingen har nästan halverats på fem år, från 101.000 till 55.000, framgår det av en ny rapport från myndigheten.

Rapporten visar också att Arbetsförmedlingens så kallade ungdomsgaranti uppfylls med råge. Garantin innebär att det ska högst 90 dagar för de unga som skriver in sig att få ett erbjudande om jobb, utbildning eller annan insats som kan leda till jobb. I dag tar det i snitt 53 dagar.

Det är inte bara de inskrivna som minskar i antal, utan även de så kallade Neets, unga som inte befinner sig vare sig på arbetsmarknaden eller i utbildning eller praktik, visar Arbetsförmedlingens sammanställningar.

Arbetsförmedlingens generaldirektör Mikael Sjöberg anger tre orsaker till förbättringen: den starka svenska konjunkturen, Arbetsförmedlingens och kommunernas riktade insatser och minskande ungdomskullar.

– Trots att ungdomsgruppen minskar är det fler som jobbar nu. Det visar att de unga i större omfattning har anslutit sig till arbetsmarknaden, och de får verkligen jobb. Det är urstarka siffror, säger Mikael Sjöberg.

En stor grupp unga kom till Sverige 2015 och 2016 som flyktingar och andra migranter. I statistiken finns inte alla dessa med. Fortfarande väntar många på besked om huruvida de får stanna. När de får det ska de skrivas in på Arbetsförmedlingen, eftersom regeringen gett myndigheten ett etableringsuppdrag.

Men enligt Mikael Sjöberg har Arbetsförmedlingen nu ”passerat puckeln” vad gäller inskrivna.

– Vi har ett sjunkande inflöde, även om det fortfarande är väldigt högt. 

Gymnasieutbildning framstår som den viktigaste faktorn för möjligheten att få ett jobb som ung. Den som inte har en sådan har stora svårigheter. Däremot tycks högskoleutbildning inte vara avgörande för att få in en fot på arbetsmarknaden. 

– När man tittar på hur arbetsgivare resonerar är gymnasieutbildning biljetten in på arbetsmarknaden. Skaffar du dig akademisk utbildning har du ännu större möjligheter, men det är större skillnad i arbetsuppgifter än vad det är i arbetslöshet, säger Sjöberg.

Han framhåller att en gymnasial utbildning i Sverige ofta är förhållandevis avancerad och trots allt innebär att man har gått i skola i tolv år.

– Det är klart att arbetslöshet finns kvar på vissa orter. Men är du ung och har en gymnasieutbildning kan du i dag få ett arbete. Vi har stora brister i många branscher.

Svårigheterna finns för dem som är födda utanför Europa och för dem som har någon form av funktionsvariation.

– Men även för de grupperna är det en svagt positiv trend.

I kristallkulan ser Mikael Sjöberg fortsatt ljusa utsikter när alla faktorer vägs samman. Det finns visserligen ett tryck uppåt på arbetslösheten genom att det skrivs in fler nyanlända, men den motsatta trenden tack vare stark ekonomi och vissa punktinsatser är större.

– Arbetslöshetssiffrorna hålls uppe av att vi har 75.000 personer inskrivna genom vårt etableringsuppdrag. Men det innebär ju också att de här personerna står till arbetsmarknadens förfogande. Samtidigt har vi ett tryck nedåt tack vare ekonomin. Summan är att det går svagt nedåt, säger Sjöberg.

För några år sedan hade Sverige märkbart högre ungdomsarbetslöshet än andra jämförbara länder i EU. Men skillnaden krymper raskt.

– Det har gått bra väldigt länge för Sverige, till skillnad från en del andra länder. Vi har ju haft en utdragen högkonjunktur.

Nu väntar Arbetsförmedlingen på att de senaste siffrorna över ungdomsarbetslöshet ska rapporteras in från övriga EU-länder.

– Vi tror att Sverige kommer att visa sig ha tagit ett tydligt steg neråt, säger Mikael Sjöberg.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.