Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-13 17:26 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/fastighetsekonom-sverige-behover-en-kunnigare-bostadsminister/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

”Kommunerna måste styra mer mot billigare produktioner”

Anna Granath Hansson, fastighetsekonom på KTH.
Anna Granath Hansson, fastighetsekonom på KTH. Foto: Paul Hansen

Nu måste Sverige få en bostadsminister som från start behärskar bostadsfrågorna, och som omgående kan koppla ett grepp om politiken och byggandet. 

Det anser fastighetsekonomen Anna Granath Hansson på KTH. 

Siffrorna i LO:s bostadsrapport talar sitt tydliga språk, säger Anna Granath Hansson.

– Det är bra att den visar hur bristen på åtkomliga bostäder kan slå också ganska högt upp i inkomstlägena, inte ”bara” mot unga eller nyanlända. Troligtvis handlar det om ett ganska stort utsnitt av befolkningen, även människor med hyfsade inkomster och anställningsvillkor.  

Staten måste ta tag i bostadsförsörjningen nu, fastslår Anna Granath Hansson. 

– Det handlar om skattesystemet, hyresmarknaden och nyproduktionen. De senaste ansvariga statsråden, Peter Eriksson, Mehmet Kaplan och även Stefan Attefall, har haft för långa startsträckor. Nu behöver vi någon som kan bostadsfrågorna sedan många år och kan börja jobba direkt, säger hon.

– De senaste åren har man inte frågat sig tillräckligt vem som egentligen ska bo i alla de bostäder som produceras. Vi måste få fram bostäder också till människor med lägre inkomster. 

För att få ned priserna i nyproduktion krävs bland annat förenklingar i plan- och bygglagen, och kring markfrågor. 

– Och kommunerna måste styra mer mot billigare produktioner. 

Men har inte kostnaderna för nyproduktionen trefaldigats sedan millennieskiftet?

– Det är inte priserna för själva byggandet som har stigit så mycket, det är framför allt i försäljningsledet som priserna har ökat.

Hon beklagar politikernas ovilja att ta i de känsliga frågorna kring skatternas påverkan på bostadsmarknaden – fastighetsskatten, ränteavdragen och reavinstbeskattningen – och de likaledes svåra prioriteringarna kring hyresmarknadens funktionssätt, som hyressättning och förturer.

Kerstin Annadotter, också hon fastighetsekonom på KTH, betonar även hon behovet av att kommunerna tänker om:

– De behöver ge fler markanvisningar och bygglov till mindre och mer innovativa byggföretag som kan bygga kvalitet till lägre pris, och sanera bort de stora dyra byggföretag som i decennier haft höga vinster. 

Martin Hofverberg, chefsekonom på Hyresgästföreningen, efterlyser också ett större statligt ansvarstagande. Han slår fast att Sverige lider av sviterna av ett kvartssekel med en bostadspolitik där finansieringen av bostäder varit upp till hushåll, företag och privata banker.

Fram till början av 1990-talet tog staten en stor del av risken, vilket gjorde att utbudet kunde hållas uppe och priser och hyror var mer stabila.

– Men de senaste åren har det verkligen varit säljarens marknad, de har kunnat ta ut de priser de vill ha. När den utvecklingen nu stannar av får byggföretagen kalla fötter och blåser av planerade projekt. Byggandet går ned, och sedan hamnar vi i samma situation igen, där produktionen startar från låga nivåer och det driver upp priserna.

När staten stod för en större del av den ekonomiska risken blev produktionstakten och utbudet jämnare.

– Då kunde man bedriva en helt annan social bostadspolitik som syftade till att alla skulle kunna ha ett eget hem. Och prisbilden hölls i schack.

Men det blev dyrt för staten?

– Ja, och därför sopades de här statliga subventionerna undan under 90-talskrisen. Nu behöver vi hitta ett mellanting mellan det som gällde före 1993 och det vi haft sedan dess. En slags hybrid, där staten går in och tar en del av risken genom statliga topplån.

Läs även: Det stora hålet i svensk bostadspolitik är att det inte finns någon bostadspolitik

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.