Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-06 04:33

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/fem-innovationer-i-coronakrisens-spar/

Ekonomi

Fem innovationer i coronakrisens spår

Ultraljud.
Ultraljud. Foto: Libby Welch/Alamy

Jetmotorn, datorn och sanitetsbindan. Många uppfinningar är barn av stora kriser. Coronapandemin har redan alstrat flera tekniska innovationer – och de är här för att stanna.

1. Lungultraljud

Ultraljud av lungorna har börjat användas i stor omfattning på coronapatienter på Capio Sankt Görans sjukhus. Med hjälp av ultraljudet kan läkare hitta inflammationer och infektioner i lungorna. Det går mycket snabbare än en röntgen och kräver mindre resurser.

Metoden i sig är inte ny, men det svåra med ultraljud är att tolka svaren på ett korrekt sätt. Läkare behöver ofta specialistutbildning och risken för feltolkningar är stor. Under coronapandemin har nya metoder och system för ultraljudsdiagnostik tagits fram.

Enligt Fredrik Hallgren, intensivvårdsläkare på Capio Sankt Göran, finns det goda möjligheter för att snabbt kunna ställa ett stort antal diagnoser med ultraljud även vid hembesök i framtiden. Förhoppningen är att också kunna använda AI-teknik för att göra säkra analyser.

Videomöte i Sverige.
Videomöte i Sverige. Foto: Jessica Gow/TT

2. Videomöten

Hade du hört talas om Zoom 2019? Under coronapandemin har stora delar av arbetslivet blivit digitalt, och en viktig del av det har varit videomöten.

Faktum är att Zoom, ett av de mest populära programmen för videokonferenser, fördubblade sin omsättning det första kvartalet 2020.

Pandemin har dessutom lett till att vi utvecklat sätten vi lever på. Konstmuseer har börjat med digitala visningar, vård via nätet har blivit vanligare och digital after work har blivit ett fenomen.

Vissa experter tror att många kommer att fortsätta arbeta hemifrån efter pandemin, men hur ofta som videomöten ersätter fysiska träffar i framtiden är ovisst. 

Mer säkert är att chefer och anställda nu har ett ordentligt underlag för att veta när det är onödigt att boka ett konferensrum på kontoret.

Prototyp av respiratorn som tagits fram vid University of Illinois.
Prototyp av respiratorn som tagits fram vid University of Illinois. Foto: Belkin

3. Nödrespirator

När det nya coronaviruset bredde ut sig i världen blev det plötsligt en skriande brist på respiratorer, som kan vara livsavgörande för svårt sjuka personer.

Storbritannien är ett av de länder som drabbats hårdast, och den brittiske läkaren Rhys Thomas undersökte därför om det gick att tillverka enklare och billiga respiratorer i stor skala.

Hans uppfinning The covid emergency ventilator har redan börjat användas på patienter i Storbritannien. Den ger inte samma stöd som en vanlig sjukhusrespirator, men är enkel att tillverka. Respiratorn renar även luften från viruspartiklar. Tanken är att den ska börja produceras i stor skala.

Det finns flera andra exempel på smarta respiratorer som snabbt tagits fram under pandemin. University of Illinois har skapat en variant som inte kräver el för att fungera. Den kostar runt 2.000 kronor att tillverka.

Capitainer qDBS är en testutrustning som kan användas utan att involvera medicinsk personal.
Capitainer qDBS är en testutrustning som kan användas utan att involvera medicinsk personal. Foto: Pressbild

4. Torra blodprov

Smittorisken är ett orosmoment vid provtagning för covid-19. Ofta måste vårdpersonalen ha full skyddsmundering när de ska testa för antikroppar och viruspartiklar.

Men forskare vid Karolinska institutet och KTH har tagit fram en testanordning som suger åt sig blod och torkar det, utan att ändra på dess kvaliteter.

Produkten heter Capitainer qDBS och kan användas utan att någon medicinsk personal är involverad. Eftersom blodprovet inte är känsligt för olika temperaturer kan det skickas som ett vanligt brev.

På så vis är det möjligt att göra massor av olika blodtester på distans – patienten tar bara ett blodprov från fingret och skickar det på posten. Produkten togs fram före pandemin, men har börjat användas i större utsträckning i dag, som i en stor antikroppsstudie av KTH.

Forskningslaboratoriet på KTH.
Forskningslaboratoriet på KTH. Foto: Privat

5. Smarta antikroppstest

Att kunna se om någon bär på antikroppar för viruset bedöms som viktigt under pandemin. Men det har inte alltid varit lätt att ta reda på vilka som redan varit sjuka med covid-19.

På flera håll i världen har snabba antikroppstest tagits fram, men många har så låg tillförlitlighet att vart tionde testresultat är fel.

På KTH har forskare utvecklat ett antikroppstest med hög träffsäkerhet. Testet, som fungerar med en Capitainer-anordning, har använts på anställda på Danderyds sjukhus och ska även brukas i en större studie i Stockholm. Med metoden kan man dessutom testa efter flera olika virus på en och samma gång.

– Det är en upphottad och moderniserad analysmetod som använder sig av en bred repertoar, säger professor Jorma Hinkula, virolog vid Linköpings universitet.

Läs mer:

Innovationerna som ska ta Sverige ur coronakrisen 

Svenska vaccinförsöken i ny fas: ”Det är nu det spännande börjar” 

Hon hjälper människor i utsatta områden att förverkliga sina drömmar 

Så ska Sverige undvika brist på skyddsutrustning 

”Under en kris är förändringsviljan alltid störst” 

Ämnen i artikeln

Sjukvård
Företagande
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt