Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Finansministern: Barnfattigdom skäl för stramare flyktingpolitik

Magdalena Andersson.
Magdalena Andersson. Foto: Erik Ardelius

Barnfattigdom är ett avgörande skäl att flyktinginvandringen har behövt stramas åt. Vi kan inte låta barn växa upp i Sverige under så dåliga förhållanden, säger finansminister Magdalena Andersson (S) med anledning av DN:s artiklar. 

DN Ekonomi har i en serie artiklar berättat om mindre kända sidor av nyanlända flyktingars och andra utomeuropeiska invandrares situation i Sverige. Det har gjorts med hjälp av uppgifter från Statistiska centralbyrån, SCB. 

I denna statistik kommer det fram flera viktiga förhållanden som ändå inte är särskilt uppmärksammade:

1. Sverige har ett större gap i ekonomisk standard mellan inrikes och utrikes födda än de flesta EU-länder. Särskilt gäller detta för barnen där skillnaderna är större än på andra håll inom EU.

2. Kvinnliga företagare med utländsk bakgrund är viktiga jobbskapare, särskilt inom rut-branscherna. Det är genom deras företag som många andra utrikes födda kan hitta arbete.

3. Väntetiden för nyanlända flyktingar att få jobb har blivit kortare. Tidigare tog det åtta, nio år innan hälften av dem har kommit i arbete. Men för dem som kom 2011 dröjde det inte mer än fem år.

Finansminister Magdalena Andersson (S) tillhör dem som har reagerat på DN:s artiklar. Det beror delvis på att beskrivningen av läget där har ställts mot hennes uttalanden i en DN-intervju den 22 december 2017 om att ”integrationen inte fungerar som den ska”. Bilden som ges i DN-artiklarna är delvis betydligt ljusare. 

Men uppgifterna om barnfattigdomen i Sverige, som är koncentrerad till utrikes födda, ser Magdalena Andersson samtidigt som ett stöd för hennes uppfattning om den bristfälliga integrationen. Hon menar att de visar på behovet av en stramare migrationspolitik än vad Sverige bedrev fram till hösten 2015.

Varför ser du barnfattigdomen som ett skäl för en mer restriktiv flyktinginvandring?

– Sverige ska inte ta emot fler människor än vi klarar av. Vi vill inte ha ett samhälle med ökade klyftor, särskilt gäller detta i fråga om barnen som får sina framtida livschanser begränsade. Det märks tydligt när bostäderna inte räcker till, utan vi får ökad trångboddhet, liksom när skolorna har svårt att klara sin uppgift.

Men många som kommer hit utifrån får det väl, trots allt, bättre här än vad de annars hade haft det?

– Så räcker det inte att se på saken. Vi vill inte ha ett samhälle med växande klyftor där sammanhållningen blir sämre. Om barnen får dåliga uppväxtförhållanden, där de har svårt att klara skolan, så kan det föda sociala problem och kriminalitet. I Sverige skulle vi bli främlingar för varandra.

Trångboddheten är ett växande problem. Vad vill ni göra åt det?

– Det behövs fler bostäder som människor med vanliga inkomster har råd att bo i. Regeringen har infört ett investeringsbidrag som ger stöd för sådant byggande  – och en hel del pågår. Det går att bygga billigare och ändå hålla bostadsstandarden uppe. Vi har inga tankar på särskilda bostäder för familjer med låga inkomster, vad som i andra länder kallas ”social housing”.

Det handlar ju inte om absolut fattigdom, där man lever på mindre än två dollar per dag, utan relativ fattigdom där man jämför med andra i Sverige – eller hur?

– Ja, men båda begreppen absolut fattigdom och relativ fattigdom är viktiga. I Sverige har vi större ambition än att människor som bor här endast kunna överleva. Den svenska modellen utgår från att vi har små klyftor och det bygger på att alla som kan  arbeta gör det, till en lön som man kan leva på.

Vad vill regeringen då göra för att minska klyftorna mellan inrikes och utrikes födda?

– Det är något som vi ständigt arbetar med, samtidigt som det finns starka krafter som drar åt andra hållet. Men det allra viktigaste är att så många som möjligt kommer i arbete. Det gäller särskilt för utrikes födda kvinnor som har en betydligt lägre sysselsättningsgrad än de utrikes födda männen, liksom både män och kvinnor som är födda i Sverige.

Här visar Magdalena Andersson ett diagram som stöder hennes beskrivning. Med det får hon också sagt att sysselsättningsgraden bland utrikes födda kvinnor i Sverige visserligen är alltför låg, men att den i alla fall är högre än för genomsnittet av kvinnor inom EU-länderna. Läget är alltså inte helt bra, men andra har lyckats sämre.

Vilken slutsats drar du då för de utrikes födda kvinnornas del?

– Här finns en stor potential. Om de utrikes födda kvinnornas sysselsättningsgrad höjs till de svenskfödda kvinnornas nivå, så skulle Sveriges BNP kunna höjas med 1,5 procentenhet, arbetslösheten sänkas med 1,0 procentenhet och de offentliga finanserna stärkas med 37 miljarder kronor. Vi försöker inrikta våra insatser på de utrikes födda kvinnorna, bland annat med uppsökande verksamhet.

Kan regeringen göra något för att stötta de kvinnliga företagare med utrikes bakgrund som ofta anställer andra utrikes födda?

– Där finns säkert mer att göra, vi har redan gett Tillväxtverket ett sådant uppdrag. Men jag tror också att andra kan hjälpa till, till exempel olika nätverk inom näringslivet som kan bidra med sina kontakter. 

Hur ser du på rut-företagen där det ju skapas många nya jobb för utrikes födda?

–  Regeringen har breddat rut-avdraget till att gälla betydligt fler tjänster, även om vi också har sänkt taket för avdraget. Samtidigt ser vi gärna att rut-företagen höjer sin produktivitet och erbjuder mer kvalificerade tjänster. 

Det går inte lika trögt som tidigare för flyktinginvandrare att få jobb, tvärtom har tiden att komma i arbete förkortats. Varför gör ni inte större affär av det?

– Det finns inte så stort intresse för sådant som går bra, jämfört med vad som är negativt. Men under de senaste åren har vår politik, bland annat med ökade utbildningsmöjligheter, gett god effekt. Sedan har vi också haft hjälp av konjunkturen, men det handlar inte bara om det.

Du har ändå talat i en DN-intervju om ”en integration som inte fungerar som den ska”. Är inte det en onödigt negativ beskrivning?

– Det går åt rätt håll, vilket vi också har visat i ett diagram över hur lång tid det tar för hälften av alla som har kommit till Sverige ett visst år att få arbete. Men fortfarande är sysselsättningsgraden bland utrikes födda  betydligt lägre. Och därutöver har vi trångboddhet och bostadsbrist som försvårar barns och ungdomars skolgång.

Du har sagt att ”man kan få snabbare hantering och möjlighet till utbildning och bostad om man söker sig till något annat europeiskt land”. Hur tänkte du då?

– Vi kan inte ha mer generösa regler än andra EU-länder och behöva ta emot fler än vi klarar att integrera. Det gäller även nu. 

Läs mer: ”Som nyanländ är du som nyfödd” 

Las mer: De bor åtta personer i en etta 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.