Svensk ekonomi går starkare än väntat. Samtidigt kritiseras finansminister Magdalena Andersson (S) av sina egna experter för att bedriva en otydlig finanspolitik. Men finansministern avfärdar kritiken.
– Vi är väldigt tydliga i den politik vi för, säger hon.
Både finansdepartementet och Konjunkturinstitutet nya prognoser pekar på att Sverige är på väg in i en högkonjunktur med tillväxtsiffror på mellan tre och fyra procent det närmaste året.
– Svensk ekonomi är väldigt stark just nu. Trots flyktingströmmen stärker vi de offentliga finanserna, säger Magdalena Andersson.
Men Sverige har en bit kvar till balans i den offentliga ekonomin. Enligt finansdepartementets prognos dröjer det till åtminstone 2020 innan finanserna går plus minus noll.
Regeringen säger sig hålla fast vid det finanspolitiska ramverket med utgiftstak och balansmål. Men samtidigt överger man krona-för-krona-principen.
Både Konjunkturinstitutet och Finanspolitiska rådet kritiserar regeringen för att föra en alldeles för otydlig politik som skapar osäkerhet.
– Vi är osäkra på vad finansministern menar. Vi tycker hon ska säga att ”vi behåller krona-för-krona-principen, men gör specifika undantag för flyktingpolitiken”. Som det är nu skapas osäkerhet och detX kan tolkas som att regeringen vill använda pengar till valfläsk, säger John Hassler, ordförande för Finanspolitiska rådet, som har i uppgift att granska regeringen finanspolitik.
Magdalena Andersson slår ifrån sig kritiken.
– Vi har visat i vår prognos att vi för en stram finanspolitik. Det dröjer lite längre innan vi når överskott i finanserna, men det är fortsatt en bindande restriktion, säger hon.
En viktig förklaring till uppgången i svensk ekonomi är att den offentliga konsumtionen stigit kraftigt i samband med flyktingmottagandet. Men det som ger en skjuts åt ekonomin just nu kan innebära ett rejält kostnadstryck längre fram om inte flyktingarna kan etablera sig på arbetsmarknaden.
Här står Sverige inför en exceptionell utmaning, menar Finanspolitiska rådet som oroar sig för integrationen. En historisk tillbakablick visar att integrationen i Sverige hittills har varit väldigt trög och i en internationell jämförelse är Sverige ett av de länder som är sämst i klassen.
– Även efter åtta år har mer än hälften av de nya svenskarna inte kommit i arbete, konstaterar John Hassler.
Om Sverige inte lyckas integrera flyktingarna riskerar vi en social kris, enligt honom. Därför föreslår Finanspolitiska rådet att en kriskommission, liknande den kommission som leddes av Assar Lindbeck under finanskrisen, tillsätts. Kommissionen ska bestå av experter som tar fram förslag till hur flyktingkrisen ska lösas. Framför allt ska de titta på hur integrationen av invandrare på arbetsmarknaden förbättras.
Magdalena Andersson ställer sig öppen till förslaget.
– Det är självklart bra att ta hjälp av den akademiska världen för att se vad vi kan göra.
Lösningen, enligt Hassler, är att skapa nya typer av jobb som har lägre kvalifikationskrav och lägre löner. Det kan handla om att plocka jordgubbar eller andra sysslor som inte kräver gymnasieutbildning.
Kritiken mot den typen av förslag är att enkla jobb skulle pressa lönerna i andra låglönejobb. Men det tror inte Hassler.
– Det här handlar om jobb som inte konkurrerar med dem som har gymnasieutbildning. Det behöver inte leda till lägre löner för andra grupper.
Magdalena Andersson hänvisar lönefrågan till arbetsmarknadens parter. Men hon är öppen för ett utvidgat rut-avdrag och till att tidigare bortrationaliserade enkla jobb kan komma tillbaka.
Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Ulf Kristersson anser att regeringen gör för lite för att möta utmaningarna på arbetsmarknaden.
– Man måste göra reformer nu om detta inte ska sluta med elände senare. Vi måste bredda svensk arbetsmarknad. Annars kommer det som vi i dag på kort sikt tycker är utgifter för migration att på lång sikt övergå i ett utanförskap för hundratusentals människor, säger han.
