Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Finland testar statlig medborgarlön

Foto: TT

Vid årsskiftet drar Finlands test med medborgarlön i gång. Ett par tusen personer ska få 5.500 kronor i månaden oavsett om de jobbar eller inte. Försöket får kritik för att vara för smalt och för snålt. Det kommer inte att ge några svar, menar oppositionen.

På tisdagen klubbade riksdagen i Helsingfors igenom ett omdiskuterat pilotprojekt med medborgarlön, eller basinkomst som det kallas i Finland.

Under remissrundan mötte förslaget en hel del kritik. Bland annat ansågs antalet personer som ska ingå i försöket, 2.000 personer, vara för litet för att kunna ge några användbara resultat.

Det tycker också Tuula Haatainen från oppositionspartiet Socialdemokraterna. Hon ifrågasätter också urvalet: endast arbetslösa ingår.

– Ett av de problem basinkomsten sägs lösa är att folk hamnar i kläm mellan olika bidrag, men det här försöket kommer uppenbarligen inte att ge något svar på om det är så, med tanke på upplägget, säger den tidigare ministern Haatainen, som i dag är ordförande i riksdagens utskott för sociala frågor.

De som ska delta är slumpmässigt utvalda arbetslösa personer som i dag får arbetslöshetsersättning av FPA, den finländska motsvarigheten till Försäkringskassan. Varken studenter, långtidssjukskrivna, pensionärer eller andra bidragsmottagare är alltså med.

I propositionen heter det att urvalet är tillräckligt stort för att kunna ”klargöra huruvida sysselsättningsgraden för den försöksgrupp som får basinkomst avviker från sysselsättningsgraden för den kontrollgrupp som följer det nuvarande systemet”.

Men Tuula Haatainen är inte övertygad. Det smala urvalet begränsar värdet av testet, menar hon.

Basinkomstnivån på 560 euro i månaden, ungefär 5.500 kronor, motsvarar ungefär de finländska grundtrygghetsförmånerna i dag, efter skatt, enligt FPA. Experimentet beräknas belasta statskassan med motsvarande runt 700 miljoner kronor.

Alldeles för lite pengar har avsatts, anser Haatainen.

Hon är också kritisk till att basinkomsten inte trappas ner även om försökspersonerna får anställning någonstans.

– Deltagarna kommer att få sina 560 euro även om de får ett jobb med en lön på 6.000 euro i månaden. Detta är helt klart det största problemet. Det betyder också att försöket aldrig kan utvidgas utan att man gör stora förändringar.

Att ersättningen ligger kvar oavsett om man har jobb eller inte brukar dock ses som en av grundpremisserna för ett system med basinkomst.

Enligt regeringen ska pilotförsöket också ge besked om ifall basinkomst kan minska fattigdom och social utslagning, minska byråkratin kring sociala bidrag och uppmuntra till att söka jobb, allt på ett finansiellt hållbart sätt.

Tuula Haatainen tror inte att försöket kommer att kunna ge svaren:

– Det behövs ett mycket bredare perspektiv för att för att komma fram till hur vårt trygghetssystem bäst kan anpassas till ett förändrat arbetsliv.

Kritik mot hur experimentet utformats har inte bara hörts från oppositionen utan också inom regeringen. Finland regeras av en borgerlig koalition mellan konservativa Samlingspartiet, nationalistiska Sannfinländarna och Centern. Det är egentligen bara de två sistnämnda som i grunden är positiva till basinkomst.

Men förslaget går ändå igenom (en andra omröstning senare i veckan ses mest som en formalitet), eftersom det lanserats av regeringen själv och är knutet till statsbudgeten för 2017.

Diskussionen om en villkorslös grundinkomst för medborgarna är mycket gammal. Den framfördes redan i Thomas Mores ”Utopia” för 500 år sedan.

Begränsade försök med basinkomst har gjorts i så olika länder som USA och Namibia.

För tillfället är frågan aktuell i en rad länder.

Samtidigt med det finländska försöket ska en snarlik pilot göras i den nederländska staden Utrecht. Den omfattar bara 250 personer, men dessa ska få mer pengar än sina finländska motsvarigheter, 960 euro i månaden. Även i den kanadensiska delstaten Ontario är ett projekt på gång. Och i Island för nu Piratpartiet, ett parti som förordar basinkomst, diskussioner om att ingå i regeringen.

I somras folkomröstade Schweiz om saken. Det blev nej.

Argumenten för basinkomst är av såväl ekonomisk som politisk och filosofisk karaktär.

Till de senare hör tanken att alla medborgare har rätt att få sina basbehov uppfyllda.

Ett argument från (ny)liberalt håll är att välfärdsstaten i dag är för byråkratisk och att staten har för stor inblandning. Medborgarlön skulle då kunna eliminera risken för extrem fattigdom utan att motverka en flexibel arbetsmarknad.

Ett argument som är tillväxtkritiskt och mer förknippas med vänster-, grön eller anarkistisk ideologi är att samhället i dag lägger för mycket fokus på full sysselsättning och lönearbete.

Ett något mindre radikalt argument går helt enkelt ut på att välfärdsstaten borde reformeras och förenklas och att bidrag inte borde knytas till lönearbete.

En moralisk invändning är att basinkomst inte uppfyller kravet på att den som får ekonomiskt bidrag från staten bör bidra med något själv.

En vänsterinvändning är att ett system med basinkomst riskerar att fungera som en press neråt på ingångslönerna.

Men den vanligaste kritiken är helt enkelt att basinkomst är för dyrt. Det beror naturligtvis på vilken nivå den ligger på, men det finns de som menar att den blir ekonomiskt ogenomförbar även om den läggs på en så låg nivå att den i praktiken blir meningslös.

Det finns följaktligen partier både till höger och till vänster som förespråkar basinkomst. Bland anhängarna genom åren hittar man nyliberalen Milton Friedman, socialdemokraten James Tobin och vänsterliberalen Guy Standing.

En svensk förespråkare för basinkomst från vänsterhåll är sociologen Roland Paulsen vid Lunds universitet. Han har kritiserat den låga inkomstnivån i det finländska försöket.

Bland finländska debattörer är exempelvis finansmannen Björn Wahlroos för, medan ekonomiprofessorn Sixten Korkman är emot.

Finlands arbetsgivarorganisation EK är tveksamt till om basinkomst kommer att minska det som i Finland kallas flitfällor, situationer där det är ekonomiskt fördelaktigare att tacka nej än ja till ett erbjudet arbete, men ställer sig ändå bakom försöket.

Läs mer: ”Märkligt nog är det en relativt konservativ regering som kommer med förslaget”

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.