Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Fler experter varnar för bostadsbubbla

Foto: Thorbjörn Spängs/DN

För sju år var det några enstaka ekonomer som oroade sig för att Sverige var på väg mot en bostadsbubbla. I dag utgör de en hel kör av allt mer samstämmiga röster.

Bostadspriserna har stigit mycket kraftigt de senaste åren – och med dem hushållens skulder. Uppgången enbart de tre senaste åren ligger på drygt 40 procent.

Det har lett till att allt fler varnat för att utvecklingen är ohållbar. Det som tidigare avfärdades med hån – ett kraftigt fall i bostadspriserna – uppfattas nu som ett reellt hot.

Det har lett till att även politiker på båda sidor av blockgränsen börjat prata om det som för bara några månader sedan var otänkbart; en nedtrappning av ränteavdragen.

En av de som var tidigast ute och varnade var Bengt Hansson, chefsanalytiker på Boverket. Men då var han en ganska ensam ropande röst i öknen. Bengt Hansson hånades, kallades för ”Dr Doom” och avfärdades som allmänt okunnig.

– Det var inte kul, det är ju en seriös analys som ligger bakom, säger Bengt Hansson.

Redan 2008 varnade han för att prisökningstakten var en signal om att en bubbla höll på att blåsas upp. Hansson fick dock ganska snabbt en tung allierad, riksbankschefen Stefan Ingves. Riksbanken har i vart fall sedan hösten 2009 blivit allt mer oroad över utvecklingen. Men priserna har fortsatt uppåt.

– Det överraskande som har hänt sedan dess är ju att räntorna har fortsatt ned. Det är den viktigaste förklaringen till att vi nu har en bostadsbubbla, säger Bengt Hansson.

Utanför Sveriges gränser började redan för ett par år sedan varningarna dugga. Internationella valutafonden (IMF), de industrialiserade ländernas samarbetsorganisation OECD, och EU-kommissionen tyckte alla att ökningen av priserna och därmed hushållens skulder var oroväckande.

Men det är framför allt under 2015 som varningarna duggat tätt. I våras svängde förre finansministern Anders Borg och förordade ett avskaffande av ränteavdragen. Och under hösten sällade sig Konjunkturinstitutets generaldirektör Mats Dillén och Finanspolitiska rådets ordförande John Hassler till kören av varnande röster liksom Nordeas tidigare vd Christian Clausen.

Bengt Hansson ser tre stadier som samhället måste gå igenom när det gäller att hantera en finansiell bubbla. Det första är att se problemet, att identifiera en felprissättning av en tillgång, i det här fallet bostäder.

Det andra är att vidta åtgärder och det tredje är att invänta resultatet.

– Vi har bara kommit till det första stadiet nu när Konjunktur­institutet och Finanspolitiska rådet svängt i frågan, säger han.

Bengt Hansson anser att de svenska hushållen är känsliga för ränteförändringar. Den dagen då räntenivån är uppe i 5–6 procent kommer det fåtal som tvingas att flytta påverka hela prisbilden för bostäder, menar han.

Därför vill Hansson se ett snabbt avskaffa ränteavdragen; på 3–5 år. Han tror inte, till skillnad från många andra, att ett snabbt avskaffande skulle utlösa en lågkonjunktur.

– Det skulle betyda att du med dagens ränteläge betalar 2 procent i ränta i stället för 1,5 procent (efter avdraget). Och 2 procent hade vi ju för ett år sedan, säger han och spår att bostadspriserna planar ut snarare än faller.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.