Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Fler vill fortsätta jobba efter 65

Fler vill jobba till efter 65-årsdagen, men skillnaderna är stora mellan kvinnor och män.
Nästan var tredje man kan tänka sig att skjuta på pensionärsdagen, medan färre än var femte kvinna är beredd att göra samma sak.

Nästan var fjärde arbetande mellan 25 och 64 år kan tänka sig att jobba längre än till 65, visar en undersökning som pensionsbolaget AMF låtit göra. Det är en ökning från 2009 då var femte kunde tänka sig samma sak.

Mest villiga – eller minst ovilliga – att arbeta till efter 65 är männen. Nästan en tredjedel, 29 procent, kunde tänka sig att göra just det. Hos kvinnorna var det endast 18 procent som tyckte samma sak.

För Eskil Wadensjö, professor i ekonomi vid Institutet för social forskning, följer resultatet en trend som går tillbaka till mitten av 1990-talet, i Sverige och andra västländer.

– De högutbildade stannar kvar längre på arbetsmarknaden och eftersom varje ny åldersgrupp har en lite högre andel högutbilade än den tidigare, blir det så att fler är kvar längre, säger han.

Just utbildning är den faktor som väger tyngst, enligt Wadensjö, men han säger också att det nya pensionssystemet gör att det blir ekonomiskt mer lönsamt att jobba längre upp i åren.
En tredje faktor är värderingar.

– Attityden till att människor stannar kvar längre har blivit mer positiv. Men det är en långsam förändring, säger Wadensjö.

Mätningen visar dock att svens­karna har blivit mer polariserade i frågan.
Samtidigt som viljan att arbeta längre upp i åldrarna har ökat på fyra år, har också andelen som inte vill arbeta längre ökat, om än måttligt. År 2009 var det 42 procent som svarade nej på frågan; i år är det 43 procent.

Nästan varannan kvinna, 48 procent, svarade nej. Hos männen var det endast 38 procent som sa nej till ett längre arbetsliv.

Arbetslivets längd är också en klassfråga. Bland männen var andelen som svarade ja dubbelt så stor om de var höginkomsttagare – i undersökningen definierade som de som tjänar mer än 30 000 kronor i månaden – som bland dem som tjänar högst 20 000 kronor.

En majoritet av de kvinnor som tjänar under 20.000 kronor 53 procent, vill inte arbeta till efter 65. Bland kvinnor som tjänar mer än 30.000 är det 36 procent som nobbar ett arbetsliv efter 65.

Carina Blomberg, ekonom på AMF, har flera förklaringar till skillnaden mellan könen, inte minst har det med arbetsmarknaden att göra.

– Låga löner och slitsamma jobb gör att kvinnor slutar tidigare. Vi vet också att äldre kvinnor är mer sjukskrivna än äldre män, säger hon.
Ekonomiska skäl har börjat slå igenom, men de räcker inte för att förmå människor att jobba längre, tror Blomberg.

– Man behöver ha ett kul jobb också!

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.