Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-09 23:06

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/flera-av-de-grona-jobben-skjuts-upp/

Jobb & karriär

Flera av de gröna jobben skjuts upp

Planering av
Planering av Foto: Skogsstyrelsen

Den 17 juni klubbas vårbudgeten och då utlovar regeringen en satsning på gröna jobb. Men på grund av pandemin sker satsningen först i höst.

– Vi planerar att erbjuda 600-800 personer anställning i oktober, säger Fredrik Gunnarsson, på Skogsstyrelsen.

Arbetslösheten är i dag 497.000, cirka 110.000 fler än under samma tid förra året, enligt SCB. Medan arbetslösheten ökar så har de gröna branscherna letat arbetskraft som kan arbeta inom bärplockning, trädgårds- och skogsnäring. 

I början av april gick LRF, Lantbrukarnas riksförbund, ut med att det fanns ett behov av att säsongsanställa 8.000 personer. Samtidigt kom också förslaget inför vårbudgeten att det avsätts 150 miljoner i en satsning för gröna jobb. 

Skogsstyrelsen ska samordna satsningen som går ut på att skapa arbetsuppgifter inom natur- och skogsvård. Tillfälliga jobb eller olika typer av beredskapsarbeten inom skogsvård har varit ett av statens recept mot arbetslöshet i närmare 70 år. Tillsammans med Naturvårdsverket, länsstyrelserna och Sveriges geologiska undersökning ska Skogsstyrelsen anställa personer som är långtidsarbetslösa. 

– Detta år planerar vi för att erbjuda 600–800 anställning. På grund av pandemin kan vi dock inte dra igång förrän första oktober, säger Fredrik Gunnarsson, chef för enheten för arbetsmarknadsuppdrag på Skogsstyrelsen.

Fredrik Gunnarsson, chef för enheten för arbetsmarknadsuppdrag på Skogsstyrelsen.
Fredrik Gunnarsson, chef för enheten för arbetsmarknadsuppdrag på Skogsstyrelsen. Foto: Skogsstyrelsen

– De som anställs ska klara av att sköta grönområden och naturreservat. De arbetssökande får bland annat lära sig plantering och sköta vissa typer av maskiner, säger Fredrik Gunnarsson. 

I samband med spridningen av coronaviruset stängde fler länder möjligheten för säsongsarbetskraft att resa till Sverige. Hoppet både för Arbetsförmedlingen och LRF var att en mängd arbetslösa skulle kunna ersätta arbetskraften från andra länder, men det akuta behovet av 8.000 säsongsarbetare till plantering, skörd och växthusarbete har Arbetsförmedlingen inte sett så mycket av. 

– Arbetsgivarna inom jord- och skogsbruk har inte anmält så många av dessa 8.000 jobb till Platsbanken eller till #jobbjustnu. Jobben har inte blivit synliggjorda, säger Eeva Vestlund, avdelningschef på Arbetsförmedlingen.

Eeva Vestlund, avdelningschef på Arbetsförmedlingen.
Eeva Vestlund, avdelningschef på Arbetsförmedlingen. Foto: Alexander Mahmoud

– Vi visste ju att det var kris, men det verkar som om arbetsgivarna löst detta på andra sätt, säger Eeva Vestlund. 

Anders Johannesson, projektledare på LRF, menar att det finns flera förklaringar på att alla jobb inte kommit Arbetsförmedlingens Platsbanken till del. 

– Jag vet att branschen haft 550 matchningsuppdrag till arbetsförmedlingen. Med tanke på att varje uppdrag kan handla om fler än en person så är det inte så illa.

– Arbetsgivarna är också vana att laga efter läge. I vissa fall har det ändå kommit hit arbetskraft från Balkan, Baltikum, Polen och Ukraina – personer som har lång vana av arbetsuppgifterna och som företagen känt sedan länge. I vissa fall har det också handlat om att odlarna inte planterat så mycket som det från början var tänkt, säger Anders Johannesson. 

Anders Johannesson, projektledare på LRF.
Anders Johannesson, projektledare på LRF. Foto: Lrf

 

 

Ämnen i artikeln

Sommarjobb
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt