Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Flera ljuspunkter i världsekonomin inför nya året

00:55. Världsekonomin går allt starkare och det finns särskilda ljuspunkter som är värda att lyfta fram. Dit hör tillväxtländerna, däribland Kina, liksom Europa och Sverige.

Världsekonomin går allt starkare och det finns särskilda ljuspunkter som är värda att lyfta fram. Dit hör tillväxtländerna, däribland Kina, liksom Europa och Sverige.

Den globala återhämtningen efter finanskrisen för snart tio år sedan har länge gått trögt. 

Men nu går det äntligen uppåt på de flesta håll. Det var länge sedan så många länder hade en stark eller stigande konjunktur. 

Två tunga prognoser vittnar om detta. Enligt samarbetsorganisationen OECD växer världsekonomin med 3,6 procent i år och 3,7 procent under nästa år. Internationella valutafonden, IMF, har tidigare gått ut med samma siffror.

Historiskt sett är det inte så mycket, sett till tiden före finanskrisen. Men jämfört med de senaste åren rör det sig om en tydlig uppgång. 

Viktiga inslag är att euroländerna i stort sett har tagit sig ur krisen, samtidigt som Brasilien och Ryssland har lämnat recessionen bakom sig. 

Kina håller samtidigt tempot uppe och Indien går starkt. Även i de flesta andra tillväxtländer går det relativt bra. I år har det även gällt Japan, men där väntas en avmattning under nästa år.

USA kom ut ur finanskrisen tidigare än andra och har sedan haft en utdragen högkonjunktur. Tillväxten väntas fortsätta under nästa år, även om den varaktigt inte når upp till de tre procent som Donald Trump hoppas på. 

På minussidan finns USA:s hot om handelshinder som går ut över andra länder. Dit hör också osäkerhet kring Trumps ekonomiska politik och den geopolitiska spänning som hans olika utspel bidrar till.

Det amerikanska bidraget till världsekonomin är ändå av stor betydelse. Inget annat land övertar USA:s roll som global ledare, när den för närvarande står vakant.

Trump tynger världsekonomin och det gäller även Brexit. Storbritannien tillhör det fåtal länder där tillväxten väntas sacka under 2018.

Sverige utgör däremot en ljuspunkt. Få andra länder i Europa har gått lika bra ekonomiskt och det kan fortsätta några år till.

Världshandeln har gått svagt efter finanskrisen, men är nu inne i en uppgång. Det fördunklas lätt av alla motgångar som gäller internationella avtal. Men handeln går bättre än man kanske tror.

Så kan sägas om mycket annat i världsekonomin. Dåliga nyheter kan dölja att det faktiskt går ganska bra. Det gäller exempelvis den väldiga minskningen av fattigdomen.

Vad man kunde önska är att de snabba tekniska framstegen skulle göra sig märkbara ekonomiskt. Ännu har de inte gett ökad produktivitet eller snabbare tillväxt som kan höja välståndet hos många som skulle behöva det.

Frankrikes president Emmanuel Macron.
Frankrikes president Emmanuel Macron. Foto: Christophe Archambault/AFP

Frankrike. 2018 är det upp till bevis för Macron

1

Frankrike ska bli effektivare och EU-samarbetet fördjupas. Den franske presidenten Emmanuel Macron har höga ambitioner under året som kommer. 

22 januari nästa år firar Elysée-fördraget, där Tyskland och Frankrike bestämde sig för att lägga ner stridsyxan, 55 år. Samarbetet skulle fördjupas och regeringarna träffas regelbundet. Räkna med att den franske presidenten Emmanuel Macron under jubileet tar tillfället i akt och talar sig varm för att väcka nytt liv i relationen. Macron har högtflygande planer för EU. Fördjupat ekonomiskt samarbete, närmare försvarssamarbete, utökat utbyte på säkerhetsområdet är bara några av de reformer han vill se. Ska de bli verklighet behöver han Tyskland med på tåget. 

Samtidigt står Macron inför utmaningen att genomföra genomgripande förändringar på hemmaplan. En av de stora uppgifter han har framför sig är en utlovad reform av det i dag spretiga pensionssystemet i Frankrike. Djungeln av olika typer av pensionsavtal ska renodlas och pensionen närmare kopplas till individen. Här lär det bli hårda debatter i det franska parlamentet.

Ytterligare reformer väntas på den hårt reglerade arbetsmarknaden. Macron vill stöpa om hela den franska välfärdsstaten och sänka skatterna. Allt för att få upp tillväxten och skapa flera jobb. 

Ingen kan anklaga Macron för att sakna visioner. 2018 blir ett test på hans förmåga att förverkliga dem.

Teskörd på indisk plantage. Indiens ekonomi väntas växa med 6 procent nästa år.
Teskörd på indisk plantage. Indiens ekonomi väntas växa med 6 procent nästa år. Foto: M. Watson/Ardea/IBL

Tillväxtländerna. Export satte fart på hjulen

2

Ökad export har lett till ett uppsving i världens tillväxtländer. Deras tillväxt är högre än i industrivärlden. Därmed minskar gapet i inkomst per capita mellan rika och fattiga länder.

Den förbättrade världskonjunkturen bidrog till att öka tillväxtländernas export och BNP i år. Särskilt gick det bra för tillväxtländerna i Asien. 

Tongivande var också att tidigare sorgebarn som Brasilien och Ryssland vände negativa siffror till plus. Ryssland väntas i år sluta med en BNP-tillväxt på 1,8 procent, enligt IMF. I Brasilien är utvecklingen mer dämpad, här blir BNP-ökningen under 1 procent.

Samtidigt gick Turkiet starkt, i år väntas BNP ha ökat med mer än 5 procent. Här ökar efterfrågan både på hemmaplan och utifrån. 

Folkrika Indiens tillväxt mattades av något med en BNP-ökning på strax över 5 procent. Här drog jätteprojektet att byta landets valuta ner aktiviteten, liksom ny skatt på varor och tjänster. Nästa år väntas dock ekonomin få förnyad fart och ekonomin öka med 6 procent.

Den generellt snabbare ekonomiska utvecklingen i världens mindre bemedlade länder gör att gapet till den rika världen minskar. Den utvecklingen har pågått en längre tid och rörde sig i ännu snabbare tempo föregående tioårsperiod. Takten nu är dock snabbare än 1995-2005. 

En betydande anledning till att gapet minskar är utvecklingen i Kina och Indien. Tillsammans står de för 40 procent av BNP och över 40 procent av befolkningen i tillväxt- och utvecklingsländerna. En del andra länder, nästan 18 procent, hamnar på efterkälken och har långsammare utveckling i BNP per capita än industrivärlden.

Utvecklingsländerna. Minskad fattigdom i många små steg

3

Fattigdomen i världen minskar stadigt, hälsoläget förbättras och utbildningsnivån stiger. Allt är långt ifrån bra, men utvecklingen i de flesta länder går åt rätt håll.

Goda nyheter inträffar ofta i det tysta, särskilt när det gäller långsiktiga förändringar. Mellan 1990 och 2013 lyftes närmare en miljard människor ut ur extrem fattigdom.

Utvecklingen i positiv riktning ser ut att fortsätta, även om statistiken släpar efter. Men Världsbanken hoppas att FN:s utvecklingsmål att fattigdomen ska försvinna till 2030 ska kunna uppnås.

Enbart mellan 2012 och 2013, de två senaste åren i Världsbankens statistik, minskade andelen extremt fattiga från 12,4 procent till 10,7 procent av världens befolkning. Det rör sig då om människor som lever på upp till knappt två dollar per dag.

I Asien, som tidigare hade flest fattiga, går det tydligt åt rätt håll. Även Latinamerika rör sig i positiv riktning. Men Afrika söder om Sahara visar en mer komplicerad bild: de fattiga blir allt fler i antal, även om deras andel av befolkningen sjunker.

Hälsoläget har dock förbättrats, även i Afrika, när det gäller förekomsten av sjukdomar som hiv och tuberkulos. Men där råder fortfarande störst utbredning av malaria och finns flest kvinnor som dör vid förlossning, liksom högst barnadödlighet.

Utbildningsnivån i världen har stigit mer generellt. Globalt sett går 75 procent av ungdomarna genom vad som motsvarar högstadium. Men i Afrika är andelen endast litet mer än hälften så stor, trots en kraftig framryckning.

Foto: IBL

Europa. Finanskrisens ok har lättat från Europa

4

Europas ekonomi har till sist krupit ut ur finanskrisens mörker. I år växer ekonomin i alla EU-länder, inklusive Grekland. Arbetslösheten är dock fortsatt hög.

2017 blev året då euroområdet skakade av sig finanskrisens tunga mantel. Tillväxten ser ut att bli den högsta på tio år, 2,2 procent, och även de länder som var värst drabbade av finanskrisen ser nu stabilare ut. Tuffa reformer i länder som Spanien och Portugal börjar bära frukt och även sorgebarnet Grekland går mot en ökande tillväxt. Samtidigt går, kanske mindre överraskande, de tyska exportbolagen som tåget. 

En ökad optimism märks bland såväl företag som konsumenter. Exporten ökar och européerna handlar mer. Även investeringarna går upp och de flesta länders finanser ser bättre ut än på länge.

Samtidigt råder stora skillnader mellan medlemsländerna. Det gäller exempelvis arbetsmarknaden. Här finns Tjeckien med en arbetslöshet på under tre procent, ljusår från den andra extremen, Grekland, där andelen arbetslösa är drygt 20 procent. I snitt väntas arbetslösheten i EU:s 28 medlemsländer ligga på drygt 8 procent när året är slut.

Europeiska centralbanken, ECB, har genom sin lågräntepolitik varit en starkt bidragande orsak till att ekonomin har kommit igång. Utmaningen framöver blir att trappa ned på den stimulerande politiken utan att det leder till ett för stort avbräck i uppgången. 

Nästa år står EU inför de avgörande förhandlingarna med Storbritannien om dess utträde ur unionen. Brexit märks redan i den brittiska ekonomin. Fastighetspriserna har mattats av och företag avvaktar med beslut. Storbritanniens BNP-tillväxt väntas bli lägst inom EU både i år och nästa år.

Svensk export – som här från Göteborgs hamn – ökar när konjunkturen i omvärlden är stark.
Svensk export – som här från Göteborgs hamn – ökar när konjunkturen i omvärlden är stark. Foto: Adam Ihse/TT

Sverige. Stark marknad och sunda statsfinanser

5

Sverige går bra, både i år och under nästa år. Tillväxten är stark och innebär mer än återhämtning. Frågetecknet är hur vi klarar en nedgång på bostadsmarknaden.

Mycket beror på vad man jämför med. Men i europeiskt sammanhang sticker Sverige ut som ovanligt framgångsrikt. 

Hos oss kom återhämtningen från finanskrisen snabbt och följdes av relativt stadig ekonomisk tillväxt. Sverige producerar betydligt mer i dag än för tio år sedan, något som få länder i Europa kan skryta med.

Delvis hänger det ihop med att Sveriges befolkning har ökat snabbt genom invandring. Men även BNP per invånare har ökat och reallönerna har stigit snabbt.

Snart kan vi lägga 2017 bakom oss som ett år med god tillväxt i ekonomin. Sysselsättningen har stigit kraftigt och arbetslösheten sjunkit något. Ändå är inflationen så låg att Riksbanken håller minusränta.

Länge har Sverige kunnat klara sig väl med hjälp av en stark hemmamarknad, understödd av sunda offentliga finanser.

Men nu är bostadsmarknaden på väg in i en nedgång med osäkra följder, särskilt i storstäderna. Det kan leda till en försvagning av ekonomin, särskilt om hushållen stramar åt sin konsumtion. 

Om det vill sig väl kommer omvärlden till hjälp. En starkare konjunktur i Europa betyder ökad svensk export, vilket kan hålla ekonomin i gång. 

Men hot finns också om en sämre utveckling. Svenskarnas höga skuldsättning, även i internationell jämförelse, blir en riskfaktor när bostadspriserna sjunker. Ännu syns dock inga tecken på ekonomiskt bakslag. 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.