Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-05 00:12

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/flygbolaget-bra-ska-hardbanta-sig-till-ny-form/

Ekonomi

Flygbolaget BRA ska hårdbanta sig till ny form

Geir Stormorken, vd för flygbolaget BRA står i den öde avgångshallen på Bromma. BRA är under rekonstruktion och alla plan står på backen.
Geir Stormorken, vd för flygbolaget BRA står i den öde avgångshallen på Bromma. BRA är under rekonstruktion och alla plan står på backen. Foto: Roger Turesson

Flygbolaget BRA börjar flyga igen efter sommaren, men kommer framöver att ha klart färre destinationer och kanske bara hälften så många anställda. 

– Branschen kommer nog aldrig att nå tillbaka till en gammal nivå, men nu får vi chansen att börja om helt, då finns inga heliga kor, säger vd Geir Stormorken.

I april skulle BRA ha startat en linje till norska Torp, i samarbete med Wideroe. Det hade varit bra inte minst för Geir Stormorken, som är veckopendlare och har kontoret på andra sidan vägen från Bromma flygplats.

Så blev det inte, han får fortsätta att flyga hem med konkurrenten SAS från Arlanda. Ett virus kom emellan och gjorde att Bra sade upp 580 av 600 anställda och nu har alla tolv plan avställda på Ängelholms flygplats.

– Vi räknar intäkter som ett index mot utfallet året före. I februari var det uppemot 90 procent, tre veckor in i mars var siffran 3 procent, säger han.

I alla andra branscher skulle man kalla det kraschlandning:

– Alla förutsättningar ändrades helt, vi fick lära oss att ta nya beslut varje timme. Samtidigt som vi skulle lugna anställda och kunder såg vi affären åka ner i källaren. Vi började med korttidspermittering, men utan intäkter blev det ohållbart, säger kommersiella chefen Ulrika Matsgård.

För att undvika konkurs ansökte företaget om rekonstruktion hos Stockholms tingsrätt i början av april. Det innebär att att företaget förhandlar om skuldnedskrivning hos kunder och leverantörer. Tanken är att rädda så mycket tillgångar att det går att få upp planen igen.

I sommar kommer BRA att marknadsföra resor i ett samarbete med Amapola, som med egna plan ska trafikera fem destinationer. I början av september ska man börja sin egen trafik. 

BRA:s vd Geir Stormorken har kontoret på andra sidan vägen från Bromma flygplats.
BRA:s vd Geir Stormorken har kontoret på andra sidan vägen från Bromma flygplats. Foto: Roger Turesson

– Vi planerar att börja flyga på Visby, Malmö, Umeå, Göteborg och Ängelholm, som vi hoppas finns kvar som flygplats då. Kanske att vi i slutet av 2021 kan nå någorlunda omfattning igen. Men det nya normala tror jag blir 75 procent av dagens nivå, säger Stormorken.

Sedan ska successivt följa Halmstad, Kalmar, Växjö, Ronneby och Sundsvall. Det är mer osäkert om man kommer att återuppta flygningarna till Kristianstad, Trollhättan Östersund och Örnsköldsvik.

– När hela branschen krymper jag tror att vi får vänja oss att vissa orter bara kommer att ha flyg om de får någon typ av stöd, säger han.

Ulrika Matsgård menar att rekonstruktionen ger bolaget en ”paus”, ett ”gyllene tillfälle” att omvärdera precis allt:

– Vi måste upprätthålla samma service fast bli effektivare. Det innebär att vi måste satsa mer på digitalisering, jobba med nya partners, hitta nya erbjudanden och nya sätt att sälja. Och vi måste bli färre.

Ulrika Matsgård, kommersiell chef på flygbolaget Bra.
Ulrika Matsgård, kommersiell chef på flygbolaget Bra. Foto: Jonas Borg

Följdfrågan, ”hur mycket färre?”, tar Geir Stormorken hand om:

 – Det ”nya BRA” kommer att ha några hundra anställda, kanske hälften mot i dag. Och det kommer att bli en helt ny organisation, med nya sätt att arbeta. Delar av flygbranschen har varit lite av en skyddad verkstad, säger han.

Det betyder för höga pilotlöner?

 – Nej inte alls, det betyder att det av olika orsaker blir för lite arbetstid.

Och så höjer ni biljettpriserna?

 – Det skulle vara bra för oss förstås, men jag tror inte att resenärerna accepterar en väsentligt högre kostnad. 

Bolaget har numera tolv plan av samma typ, turbopropellermodellen AR 72-600, medelåldern är två år. Det anses vara världens mest bränslesnåla plan för regionalflygningar, bolaget började i fjol klimatkompensera alla flygningar och var enligt egna siffror punktligast i världen.

– Vi har också en lojal kundbas, ett starkt varumärke, så vi har mycket bra att bygga nytt utifrån. Jag tror att vår miljöprofil kommer att bli ännu starkare konkurrensmedel framöver säger Ulrika Matsgård.

När BRA når sitt nya normalläge i slutet av nästa år tror Geir Stormorken att omsättningen ligger runt 1,2 miljarder kronor. Det är hälften mot i fjol men då ingick också bland annat ett antal jetflygplan som man inte längre har kvar. 

BRA:s vd Geir Stormorken hoppas på en omsättning på 1,2 miljarder kronor nästa år.
BRA:s vd Geir Stormorken hoppas på en omsättning på 1,2 miljarder kronor nästa år. Foto: Roger Turesson

– Vi måste bli lönsamma, det har varit lite skralt med den saken. Men inom några kan vi nog expandera igen, fast mycket selektivt, genom att utnyttja våra plan även i grannländerna, säger han.

Och när kan du pendla hem från Bromma?

– Kanske efter tolv månader räknat från nystarten i september.

Läs mer: Så kan resandet se ut efter pandemin 

Läs om hur andra företagsledare vill tackla framtiden:

Clas Ohlson har lärt sig att springa fortare

”För sårbart bara sälja kaffe” 

SSAB: ”Vi måste fortsätt minska utsläppen” 

Skandiabanken: ”Uppdämt behov av konsumtion” 

Rune Andersson: ”Sätt igång stora omskolningsprojekt” 

Elite Hotels: ”Marken försvann under fötterna” 

Ämnen i artikeln

Företagande
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt