Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-09-22 16:47

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/fn-de-flesta-jordbruksstod-daliga-for-miljo-och-halsa/

EKONOMI

FN: De flesta jordbruksstöd dåliga för miljö och hälsa

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Nästan 90 procent av de hundratals miljarder dollar som ges i jordbruksstöd varje år är dåligt för klimatet och människor, enligt en FN-rapport.

Stöden stoppar ofta utveckling mot ett mer hälsosamt, hållbart, effektivt och jämlikt livsmedelssystem, står i rapporten.

De flesta offentliga stöd till jordbrukssektorn runt om i världen är i nuläget utformade på ett sådant sätt att de försvårar för världen att nå målen i Parisavtalet, menar FN:s Mat- och jordbruksorganisation (FAO) i en ny rapport.

Störst subventioner får producenter av varor som socker och ris, mjölk och nötkött, vilka också genererar större utsläpp av växthusgaser, slår rapporten fast. Det är ofta stora industriella producenter som står för den typen av varor, och dessa har därmed lättare att tillgå stöden än mindre producenter.

I rika länder, där mjölk- och köttprodukter tillverkas i större utsträckning, är utsläppen ett större problem. Medan de fattigare ländernas jordbrukare har få initiativ att bredda produktionen mot mer näringsrika varor.

Varje år står jordbruksstödet för nästan 540 miljarder dollar. Det är omkring 15 procent av hela jordbrukssektorns produktionsvärde.

År 2020 levde omkring 800 miljoner personer med kronisk hunger, var tredje människa på jorden hade inte tillgång till tillräckligt med mat och tre miljarder hade inte råd att äta näringsriktigt.

De livsmedelsrelaterade skadorna på jordens befolkning uppskattas kosta tusentals miljarder per år – med än värdet på den mat som årligen produceras, skriver The Guardian.

Samtidigt har omvandling av naturområden till jordbruksmark orsakat 70 procent av all förlorad biologisk mångfald och hälften av förlusten av träd, enligt Världsnaturfonden WWF:s rapport från 2020.

Förutom att sinka utvecklingen mot ett mer miljövänligt, jämlikt och hälsofrämjande jordbruk så stoppar många av subventionerna också effektiviseringen av sektorn, menar FAO. Om nuvarande trender håller i sig kan den totala summan för jordbruksstöd öka till nästan 2 000 miljarder dollar fram till 2030, står i rapporten.

En av de viktigaste frågorna, enligt FAO, är att fasa ut skattesubventioner som är knutna till produktion av en viss vara. Dessa pengar bör istället omdirigeras för att stödja forskning, utveckling och infrastruktur för jordbrukssektorn och även för att dela ut bidrag bortkopplade från kriterier som vilka varor som ska produceras.

– Rapporten är en väckarklocka för regeringar runt om i världen att ompröva sina jordbruksstöd för att förändra våra livsmedelssystem och bidra till de fyra bättre: bättre näring, bättre produktion, bättre miljö och bättre liv. säger FAO:s generaldirektör Qu Dongyu, enligt The Guardian.

FAO:s rapport, som har analyserat jordbrukstöden i 88 nationer, publiceras inför FN:s matsystemsmöte den 23 september.

Även om jordbruksstöden i dag inte ger ”önskvärt resultat” så kan de revolutionera jordbrukssektorn om stöden riktas om, skriver FAO. Rapporten är tänkt att vara en guide för regeringar för hur de kan använda sina resurser på ett sätt som både är mer effektivt och till stöd för målen i Parisavtalet, skriver de vidare.

Läs mer om klimatet här

Ämnen i artikeln

FN
Klimatet
Jordbruk
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt