1974 är Sverige en utländsk snackis. Dels vinner Abba den internationella tävlingen Eurovision song contest. Dessutom har Sverige genomfört en världsunik reform - föräldraförsäkringen.

I Stockholm samlas ett stort pressuppbåd från olika delar av världen. Reportrarna hoppas få ställa frågor till svenska pappor – som nu får betalt för att stanna hemma med barnen. Det berättar faderskapsforskaren Roger Klinth, som har forskat om föräldraförsäkringen.

– Sverige blev pionjärer för ett modernt föräldraskap, säger han. 

I samma veva slopas moderskapsförsäkringen, som bara vänder sig till kvinnor. Från och med nu kan både mammor och pappor få ersättning för att stanna hemma med sina barn. Syftet är att göra det enklare för kvinnor att ta klivet ut på arbetsmarknaden.

Förändringen låter som en framgång. Men sanningen är att föräldraförsäkringen kritiseras. Många föräldrar slår larm om att papporna kan vara skadliga för barnen. En del hävdar att männen inte vet hur man tar hand om ett barn, enligt Helen Eriksson, som är forskare i demografi vid Stockholms universitet. Hon har studerat vilka faktorer som påverkar ifall papporna tar ut sina föräldradagar. 

– Många föräldrar på den tiden sa att papporna helt enkelt inte kunde ta hand om barnen. Att byta en blöja ansågs inte vara något som passade med den manliga naturen, säger hon. 

Men även psykologer lyfte ett varnande finger. 

– Flera gick ut och sa att papporna skulle bryta symbiosen mellan mamman och barnet. Risken var att papporna skulle störa processen genom att komma in i bilden för tidigt, säger Roger Klinth. 

Dessutom var reformen knappt efterfrågad. Männen hade varken önskat eller krävt en rättvis föräldraförsäkring. Det första året betalas bara en halv procent av föräldrapenningen ut till papporna. 

– Det här var ingenting som männen stred för. I själva verket är reformen ett resultat av svenska politiker som gick före folkopinionen, säger Niklas Löfgren, familjeekonomisk talesperson på Försäkringskassan. 

● ● ●

Varför införde politikerna föräldraförsäkringen? Svaret är att arbetsmarknaden hungrade efter ny arbetskraft. Sedan slutet av andra världskriget ökar den ekonomiska tillväxten i Sverige. Samtidigt kämpar vi med en stor arbetskraftsbrist. Därför tar samhället emot många arbetskraftsinvandrare. 

Ett annat svar är att uppmuntra kvinnor att jobba.

– I den statliga utredningen står det nästan bara om hur fler kvinnor ska etablera sig på arbetsmarknaden. Det är knappt något fokus på papporna, men trots det tror många att politikerna införde reformen i första hand för männens skull, säger Roger Klinth.

Föräldraförsäkringen lämnar ringar på vattnet. För att fler kvinnor ska välja arbetsmarknaden, före hemmalivet, satsar politikerna på barnomsorgen. Nu är tiden rätt för att bygga fler förskolor. Ett år senare införs även förskolelagen. Det innebär bland annat att sexåringar ska gå på förskola. Än i dag är föräldraförsäkringen kopplad till viktiga samhällsfrågor i flera länder, enligt Helen Eriksson. 

– I många länder saknas barnomsorg och föräldraförsäkring. Kvinnor tvingas välja mellan att vara hemmafruar eller satsa på karriären. Konsekvensen blir både ett lågt barnafödande och en svag arbetskraft, säger hon.

Sydkorea är ett av länderna som har visat stort intresse för den svenska föräldraförsäkringen. Landet har ett lågtbarnafödande och forskare varnar för att den siste sydkoreanen kan komma att dö 2750 - om barnafödandet fortsätter vara lågt. Förra året besökte en sydkoreansk delegation Sverige – deltagarna studerade bland annat den svenska föräldraförsäkringen.

● ● ●

År 1975 går det snabbt upp för Försäkringskassan att föräldraförsäkringen floppar. För att fler kvinnor ska arbeta behöver papporna ta ut fler pappadagar. Första året stannar bara 500 män hemma med barnen.  Problemet är att männen inte tar ut sina dagar frivilligt, menar Roger Klinth.

– Försäkringskassan insåg fort att det inte blir någon papparevolution, säger han.

Nu föds iden om kvotering. 1995 reserveras en månad av föräldrapenningen till vardera föräldern. Det innebär att den inte kan överlåtas. 2002 följer en andra månad och 2016 tillkommer en tredje. Vid varje tillfälle ökar pappornas uttag av föräldrapenningen. Förra året tog papporna ut 29 procent medan kvinnorna tog ut 71 procent av föräldrapenningen. 

– Papporna har aldrig tagit ut så mycket tidigare. Det går sakta åt rätt håll, säger Niklas Löfgren. 

Varför män tar ut färre dagar än kvinnor förklaras oftast med löneskillnader. I genomsnitt tjänar kvinnor 88 procent av vad männen tjänar, enligt siffror från SCB. Därför gynnar det ekonomin om mamman stannar hemma mer. Helen Eriksson är kritisk till förklaringsmodellen.

– Ny forskning pekar på att ekonomin inte kan förklara varför pappor tar mindre föräldraledighet. Tvärtom så är det pappor som tjänar mest som är hemma längst med barnen. I själva verket handlar det om normer på arbetsplatsen, säger hon.

Sedan starten har män inom högkvalificerade yrken, till exempel läkare eller jurister, tagit ut flest dagar. Helen Erikssons studie visar att vilket jobb papporna har påverkar hur många dagar de tar ut. 

Pappor i högkvalificerade yrken tar i genomsnitt ut nästan dubbelt så många dagar som män i lågkvalificerade yrken – till exempel städare eller maskinoperatörer. De sistnämnda tar ut 7 veckor medan högkvalificerade pappor tar ut 14 veckor.

Hur ser framtiden ut för föräldraförsäkringen?

– Jag tycker att det är enkelt att se in i framtiden. Sakta men säkert kommer pappor ta ut längre föräldraledighet. I takt med det ändras könsnormerna och det blir mer acceptabelt för båda föräldrarna att stanna hemma med barnen, säger Helen Eriksson.

Roger Klinth blickar ut mot politiken i stället. Han tycker att det politiska intresset har förändrats sedan 1974. 

– Många länder går tillbaka till traditionella familjevärderingar, till exempel Ungern och Polen. De vill absolut inte ha kvoterad pappaledighet. Även i det svenska politiska landskapet har under senare år familjekonservativa strömningar vunnit mark. Svensk politik är inte längre lika intresserad att driva en radikal pappapolitik, säger Roger Klinth. 

På Försäkringskassan tycker Niklas Löfgren att det är svårt att bedöma hur föräldradagarna kommer att se ut. 

– Det är svårt att veta om vi får fler eller färre reserverade dagar i framtiden. Det finns politiska partier som tycker både det ena och det andra. Dessutom vill vissa individualisera försäkringen helt och hållet, säger han.