Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-03-23 13:55

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/forena-darfor-behover-avgifterna-till-pensionerna-hojas/

Ekonomi

Forena: Därför behöver avgifterna till pensionerna höjas

Avgifterna till pensionssystemet behöver höjas – annars riskerar även medelålders att få en pension som ligger långt under halva nivån på slutlönen.

Varningen kommer från försäkringsfacket Forena som i en kommande rapport presenterar en rad krav för att trygga framtidens pensioner.

Dan Lucas
Rätta artikel

När pensionssystemet förhandlades fram på 1990-talet var målet att den allmänna statliga pensionen skulle ge en pension som motsvarade 60 procent av slutlönen.

Det målet nås inte. Den som är född efter 1971 kan inte räkna med att den allmänna pensionen ger mer än 45 procent av slutlönen. Och för årskullar från 80- och tidigt 90-tal handlar det om om ersättningsnivåer ner mot 40 procent, har Forena räknat ut.

Orsakerna är väl kända vid det här laget. En är att medellivslängden har ökat sedan 90-talet, men längden på arbetslivet har inte ökat i samma takt.

Det är också skälet till att den parlamentariska pensionsgruppen kommit fram till att höja åldersgränserna som är kopplade till pensionen. Till exempel höjs den lägsta ålder vid vilken man kan ta ut pensionen i etapper mellan 2020 och 2026 från 61 år till 64 år.

Håkan Svärdman, samhällspolitisk chef på Forena och den som skrivit rapporten Pensionsreform 2024, menar att det inte räcker. 

– Livslängden har självklart betydelse. Om livet drar i väg, men inte arbetslivet, så blir det ett bekymmer, säger han.

Men de åldershöjningar som pensionsgruppen föreslår leder ändå bara till att ersättningsnivån når 53–55 procent, enligt Svärdmans beräkningar.

– Det räcker alltså inte att bara höja pensionsåldern, utan man måste också skruva upp avgiften, säger han.

I dag sägs i många fall att avgiften är 18,5 procent av lönen som betalas in tillsammans med arbetsgivaravgifterna. Men i själva verket beräknas avgiften på 93 procent av inkomsten och det betyder att avgiften mätt mot hela inkomsten stannar vid 17,21 procent.

Svärdman vill att den höjs till 18,5 procent.

– Då når man precis på marginalen målet, säger han.

Dessutom föreslår Svärdman att det sker en retroaktiv höjning av pensionsrätterna, vilket skulle ge dagens pensionärer en höjning med ungefär sju procent. 

I takt med att ersättningsnivån i det allmänna systemet minskar får tjänstepensionerna alt större betydelse. Inom flera avtalsområden pågår också olika åtgärder för att göra dem ännu bättre.

Det är bra, tycker Svärdman, men inte om det görs med motiveringen att den allmänna pensionen är för dålig.

 – Tjänstepensionen ska inte syfta till att kompensera, utan endast komplettera. 

– Annars är det risk att staten medvetet backar och kostnaderna skjuts över på parterna. Därmed blir kollektivavtalen dyrare och mindre attraktiva. 

Läs även: Så mycket mer måste yngre sparar till pensionen