Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Försäkringskassan: Många överskattar läkarintygens betydelse

Foto: JESSICA GOW / TT

Andelen som inte får sjukpenning eller sjukersättning har ökat till de högsta nivåerna på flera år, visar statistik som har tagits fram åt DN.

Under årets första halvår var det drygt 17.000 personer som nekades eller som blev av med sin sjukpenning. Nästan 5.200 fick avslag på sin ansökan om sjukersättning.

– När vi utreder ärendena hittar vi arbetsförmåga i allt fler fall, säger Andreas Larsson, områdeschef för sjukförsäkringen på Försäkringskassans huvudkontor.

Andelen indragna sjukpenningar, att ersättningen till sjukskrivna stoppas, var tidigt i somras dubbelt så stor som ett år tidigare. I juni fick 1.882 personer sin sjukpenning indragen. Det motsvarar fyra procent av alla sjukskrivningar som avslutades den månaden. En titt bakåt visar att den här andelen låg under två procent under flera år, fram till och med sommaren 2015.

– Ökningen som vi ser är resultatet av en medveten satsning på att öka noggrannheten när vi bedömer arbetsförmågan, som är vad som avgör om en försäkrad har rätt till sjukpenning. Regeringen har givit oss mer resurser till tillämpningen av de här reglerna, säger Andreas Larsson.

Det är framför allt i gruppen som har passerat dag 180 i sin sjukskrivning som i högre grad får sin sjukpenning stoppad. Orsaken är att de som är anställda då ska prövas mot hela arbetsmarknaden. Då kan Försäkringskassan anse att personen fortfarande saknar förmåga att klara av uppgifter på ordinarie arbetsplatsen, men att den kan klara av andra arbeten.

Även bland avslagen, att den som söker sjukpenning får nej, syns en ökning.

Enligt Andreas Larsson kan andelen personer som nekas sjukpenning eller får den indragen fortsätta att stiga:

– Det finns ytterligare potential i att öka kvaliteten i våra bedömningar och utredningar, och i takt med att det sker tror jag att vi kommer att hitta fler med arbetsförmåga.

Foto: Peter EricssonLisbeth Forsberg sitter i styrelsen för Solrosuppropet, en ideell förening som engagerar sig i frågor om sjukförsäkringen.

– Vi märker att det har blivit en hårdare tillämpning. Varje vecka kontaktas vi av personer som säger att de inte kan arbeta och att de har läkarintyg, men att Försäkringskassan nekar dem sjukpenning. Utförsäkringarna med en bortre tidsgräns är borta, men för dem som nekas sjukpenning eller får den indragen känns det här som en utförsäkring, säger Lisbeth Forsberg.

Lars-Åke Brattlund, chef för avdelningen för sjukförsäkringen på Försäkringskassan, anser att tron på att läkarintyg ger sjukpenning kan vara för stor:

– Vi ifrågasätter inte om personerna är sjuka, det är arbetsförmågan som ska bedömas. Vårt jobb är att identifiera vilka som hör hemma i sjukförsäkringen och nu är det cirka 97 procent av dem som söker sjukpenning som gör det. De övriga ska ha andra åtgärder, exempelvis rehabilitering som deras arbetsgivare står bakom.

De som ansöker om sjukersättning, som tidigare hette förtidspension, märker också av en ändrad linje hos Försäkringskassan. Under sommarens första månader fick fler än fyra av tio sökande sin ansökan avslagen. Under samma period i fjol var det inte ens tre av tio som fick nej på sin ansökan.

– Vi undersöker nu varför det är färre som får sin ansökan beviljad. En förklaring kan vara att fler chansar och söker trots att de inte alls uppfyller kraven för att få sjukersättning. Det kan också vara ett resultat av satsningen på förbättrad kvalitet i underlag och beslut. Under 2014 var vi lite fel ute och beviljade ansökningar som egentligen borde ha nekats helt eller delvis, säger Ingeborg Watz Forslund, områdeschef för funktionsnedsättningar på Försäkringskassan.

Senare i höst ska Försäkringskassan starta en rättslig granskning av sina beslut om sjukersättningar

– Då ser vi endast över underlagen och besluten för beviljandena, men vi behöver nog också följa och granska våra avslag, säger Ingeborg Watz Forslund.

Ruth Mannelqvist, professor vid juridiska institutionen på Umeå universitet, har i flera år forskat om hur arbetsförmåga utreds och bedöms. Att Försäkringskassans bedömningar nu tycks ha börjat ändras förvånar henne inte:

– Det här är inte första gången som regeringen har sagt att sjuktalen måste ned, och att Försäkringskassan sedan tenderar att hörsamma detta i sina beslut. Och detta utan att regelverket egentligen har ändrats. Det här gör att man kan diskutera rättssäkerheten för den enskilda personen, vare sig det handlar om en period där Försäkringskassan är mer restriktiv eller mer tillåtande i sina beslut.

Foto i text: Peter Ericsson

Foto: Stefan Rothmaier (DN)

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.