Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Forskare: Globalisering har gynnat svenska löntagare

Carola Lemne, Svenskt Näringslivs vd.
Carola Lemne, Svenskt Näringslivs vd. Foto: Paul Hansen

Globaliseringen har fler vinnare än förlorare. Men förmågan till omställning på arbetsmarknaden är avgörande. I längden tappar Sverige om utbildningsnivån inte förbättras, menar två nationalekonomiska forskare.

De senaste åren har varit ogynnsamma för globaliseringens anhängare. Mycket har gått i motsatt riktning, senast hotet om handelskrig efter USA:s införande av stål- och aluminiumtullar.

President Donald Trump har tidigare satt hinder för flera internationella handelsavtal, med argumentet att frihandel missgynnar USA. Storbritanniens beslut om Brexit är ett annat hårt slag, även om följderna för handeln ännu inte är fastställda. 

I detta läge slår nationalekonomerna Fredrik Heyman och Fredrik Sjöholm till med skriften ”Globalisering och svensk arbetsmarknad”, utgiven av SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle).

Vid presentationen får de understöd från så skilda håll som arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S) och Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne. Det kan tas som uttryck för att Sverige, jämfört med andra länder, står ovanligt samlat kring värdet av globalisering och frihandel.

Det betyder inte att allt är enkelt eller att alla måste vara överens. Fredrik Heyman och Fredrik Sjöholm, docent vid Institutet för näringslivsforskning respektive professor i nationalekonom i vid Lunds universitet, kommer visserligen till en rad positiva slutsatser:

– Globaliseringen har gynnat svenska löntagare. Den har bidragit till högre löner och förbättrad matchning på arbetsmarknaden, säger Fredrik Sjöholm.

– Multinationella företag och exportföretag, som har fördel av globaliseringen, ger fler kvalificerade och högbetalda jobb, framhåller Fredrik Heyman.

Men det finns också problem i globaliseringens – och den snabba tekniska utvecklingens – spår. Dit hör en ökad polarisering på arbetsmarknaden: jobben på mellannivå blir färre, eftersom de flyttas utomlands eller automatiseras bort. Med detta följer även ökad spridning mellan höga och låga löner.

Sådana effekter av globaliseringen vill de två ekonomerna motverka med förbättrad utbildning, från grundnivå och hela vägen uppåt. Deras tes är att Sverige måste ligga före andra länder i fråga om kompetens för att kunna behålla ett högre löneläge och de mer kvalificerade jobben.

– Jag är ändå mer förväntansfull än orolig. Sverige har ett gott utgångsläge, även om det inte kommer att räcka. Det behövs mer vidareutbildning och kompetensutveckling, kommenterar arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.

Hon betonar individens ansvar, vid sidan om det stöd som kan utgå från staten och arbetsmarknadens parter. En tanke från henne är att a-kassan skulle användas för finansiering av förebyggande insatser, i syfte att förhindra arbetslöshet.

Carola Lemne, Svenskt Näringslivs vd, menar att yrkesvux kan vara bra för många. Hon framhåller att det i framtiden behövs både kvalificerade och enkla jobb.

– Vi måste vänja oss vid större lönespridning, men det viktiga är att man inte fastnar långt ner. ”Den svenska drömmen” borde vara livslångt lärande och flexibilitet på arbetsmarknaden, poängterar hon.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.