Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-03-01 12:04

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/forskare-tror-inte-pa-distansjobb-efter-corona/

Jobb & karriär

Forskare: Tror inte på distansjobb efter corona

Foto: Stina Stjernkvist/TT

Kontorshubbar och drop in-arbetsplatser har kanske aldrig varit så relevanta som under coronapandemin. En rad nya alternativ har dykt upp under året som gått, men frågan är om trenden är här för att stanna.

– Jag tänker omedelbart att det inte funkar på lång sikt, säger Hanne Berthelsen, forskare vid Malmö Universitet.

När hemarbetarna tröttnat på ensamhet eller bråk om hushållets enda skrivbord kommer kontorsentreprenörerna till undsättning. Det gångna året har flera nya aktörer dykt upp med alternativ till hemmakontoret.

En av av dem är drop in-arbetsplatsen Places som snart öppnar i Stockholm. Till skillnad från många av konkurrenterna ligger deras lokaler utanför stan. Det är där behovet är som störst, menar vd och medgrundaren Sorosh Sang.

– Vi tittar på täta bostadsområden med lite längre pendlingssträckor till stan där många har sitt vanliga kontor. Ju större pendlingssträckan är till stan desto större är nyttan, säger han.

Tanken är att människor ska kunna komma dit och jobba en eller ett par dagar i veckan, mot antingen en endagsavgift eller ett månadsabonnemang.

Förutom ett trettiotal arbetsplatser finns också ett par telefonbås och ytor för den som behöver avskildhet för videomöten eller annat.

– Det är nära hemmet men du kan få tillgång till allt du behöver för att fortfarande ha en bra arbetsdag, och du behöver inte känna dig helt isolerad, säger Sorosh Sang.

– Även om det är begränsat med människor och du kanske inte känner så många så är du ändå inte helt ensam, fortsätter han.

Sorosh Sang, vd och medgrundare av kontorsföretaget Places.
Sorosh Sang, vd och medgrundare av kontorsföretaget Places. Foto: Pressbild

Enligt honom är det ingen tvekan om att sättet vi arbetar på är på väg att stöpas om i grunden.

– Trenden mot distansarbete alltid funnits där, och den har skyndats på under pandemin. Många, både i Sverige och i stora delar av världen, vill fortsätta jobba på det här sättet även efter pandemin, spår han.

Det tror även Ulf Boman, senior rådgivare på konsult- och analysföretaget Kairos Future som hjälper företag och organisationer med framtidsfrågor.

– Det här är egentligen bara en påskyndning av den utveckling vi sett under lång tid. Dels vad gäller att jobba hemma; det är många som velat göra det under lång tid men man har kanske inte kunnat eller fått. Men även vad gäller att jobba på hubbar utspridda runt om i landet, det har också diskuterats de senaste åren, säger Ulf Boman.

Men förändringen kommer med flera utmaningar som arbetsgivare behöver tänka över.

– Företagskulturen är en. Hur ser man till att den här vi-känslan stärks om alla är utspridda och jobbar på olika ställen? Det är inte lätt, resonerar Ulf Boman.

En annan är ledarskapet. Det krävs enligt Ulf Boman ett mycket aktivt ledarskap där chefen söker upp sina medarbetare och frågar hur de mår, vad de gör och hur det går.

Samtidigt får det inte bli för mycket. Då kan det få negativa effekter.

– Svenska ledare är inte riktigt vana vid det här. Man har ganska mycket en slags kompisrelation till medarbetarna och en icke-hierarkisk organisation i allmänhet. Om det tolkas som ett kontrollerande hierarkiskt beteende slår man bakut som medarbetare, säger Ulf Boman.

Hanne Berthelsen, forskare vid Malmö Universitet, trot inte nödvändigtvis att det kommer vara lika attraktivt att jobba hemifrån när pandemin är över.
Hanne Berthelsen, forskare vid Malmö Universitet, trot inte nödvändigtvis att det kommer vara lika attraktivt att jobba hemifrån när pandemin är över. Foto: Håkan Röjder

Arbetsmiljöforskaren Hanne Berthelsen vid Malmö Universitet är inte lika säker på att hemmet eller kontorshubbar kommer vara lika eftertraktade arbetsplatser när pandemin är över.

– Det är svårt att säga. Jag tänker omedelbart att det inte funkar på lång sikt. Jag tror det är sannolikt att man kommer jobba mer flexibelt än tidigare – men att kontoret fortfarande behövs för att skapa en samlingspunkt, säger hon och förklarar:

– Det vi sett i vår forskning på arbetsplatser inom akademin är att folk lägger stor vikt vid det sociala. Att man kan fika tillsammans, äta lunch eller bolla idéer och ta upp saker mer informellt. En av utmaningarna när folk sitter hemma är att man aktivt måste söka de kontakterna.

Läs mer: Efter corona kan Spotifys anställda jobba var de vill

Ämnen i artikeln

Arbetsliv
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt