Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Forskare varnar för risker med ryskägt kärnkraftverk

Ryskt delägarskap i det finska kärnkraftverket i Pyhäjoki kan vara problematiskt, enligt flera forskare. Här en bild från kärnkraftsanläggningen i belgiska Tihange.
Ryskt delägarskap i det finska kärnkraftverket i Pyhäjoki kan vara problematiskt, enligt flera forskare. Här en bild från kärnkraftsanläggningen i belgiska Tihange. Other: Yves Logghe/AP

Forskare varnar för att ryskt delägarskap i kärnkraftverket i finska Pyhäjoki medför ekonomiska och säkerhetspolitiska risker – som indirekt kan påverka Sverige. ”Kreml använder energitillgångar som påtryckningsmedel”, säger Martin Kragh vid Centrum för rysslandsstudier.

I onsdags meddelade kraftbolaget Fortum att det ansluter sig till kärnkraftsprojektet i Pyhäjoki. Därmed är finska regeringens krav på minst 60 procent av inhemskt ägande uppfyllt. Det ryska statliga kraftbolaget Rosatom står via sitt dotterbolag RAOS Voima Oy för 34 procent av ägandet.

Läs mer: Här är Putins nya väg in i Europa

Nu varnar flera forskare för att det ryska delägarskapet kan få ekonomiska och säkerhetspolitiska konsekvenser.

Det finns en hypotetisk risk för att Ryssland kan sälja sin andel av energiproduktionen på den ryska marknaden vid elkonsumtionstoppar i stället för till den gemensamma nordiska elbörsen Nordpool. Därmed skulle Ryssland kunna trissa upp det nordiska elpriset, menar Veli-Pekka Tynkkynen, professor i rysk energipolitik vid Helsingfors universitet.

– Planen är att kärnkraftverket ska stå för 10 procent av den finska elproduktionen år 2024. Det innebär att Rosatom kontrollerar 3 procent av Finlands elproduktion. Det låter inte så mycket, men i kalla perioder när det behövs en hög produktion är 3 procent mycket, säger Veli-Pekka Tynkkynen.

Han är osäker på om Ryssland medvetet kan komma att använda sig av prismanipulationer i syfte att utöva politiska påtryckningar.

– Om relationen mellan Finland och Ryssland är okej är det en ekonomisk fråga, men om något går fel mellan länderna är allt möjligt, säger han.

Men prismanipulationer är inget som oroar svenska Energimarknadsinspektionen. Myndigheten räknar snarare med att de nordiska elpriserna kommer att sjunka.

– Den kraft som kan gå vidare till Ryssland begränsas av överföringskapaciteten som är lägre än den ryska andelen på 34 procent. Dessutom styrs marknaden av priset, för att leverera elen till Ryssland krävs att priset i Ryssland är högre vilket det normalt sett inte är, säger Björn Klasman, analytiker på Energimarknadsinspektionen.

Veli-Pekka Tynkkynen varnar emellertid för att det finns planer på att öka överföringskapaciteten mellan de båda länderna.

Ryssland har redan utövat påtryckningar för att få igenom projektet, genom att utnyttja det faktum att finska Fortum har ganska stora tillgångar i Ryssland, menar Martin Kragh, forskare vid Centrum för rysslandsstudier på Uppsala universitet.

– Ifall ett kärnkraftverk också byggs, så ökar givetvis beroendet, då även en minoritetsägare alltid har vissa påverkansmöjligheter.  

Han har svårt att svara på exakt hur Ryssland skulle kunna utnyttja ägandeskapet i politiskt hänseende, det beror på hur avtalen utformas. Det är redan klart att Rosatom ska stå för uranleveranser till kärnkraftsreaktorn. Andra saker som skulle kunna skapa konflikter i framtiden är vem som ska står för driften, ansvarsfördelning vid en eventuell olycka samt teknologiöverföring.

Enligt Martin Kragh betraktar Ryssland sina statliga energibolag främst som säkerhetspolitiska tillgångar, medan de kommersiella faktorerna är sekundära.

– Det finns en historik av att Ryssland använder sina energitillgångar som påtryckningsmedel, som i fallet med Ukraina. Man kanske inte tycker att en finsk-rysk konflikt är så sannolik, men det var heller inte så sannolikt att Ryssland skulle invadera Ukraina för ett år sedan följt av sanktioner. Konflikter mellan länder kan uppstå på olika nivåer och kärnkraftverk är säkerhetspolitik på högsta nivå.

Läs mer: Ryssland stänger av gasen till Ukraina

Han tycker att det är intressant att Rosatom är den enda investeraren som intresserat sig för det finska kärnkraftsprojektet, och menar att det kan indikera att ryssarna ser det som en strategisk snarare än en kommersiell satsning.

Vid en eventuell konflikt mellan de båda länderna kan Sverige indirekt komma att påverkas, eftersom vi har nära politiska och ekonomiska förbindelser med Finland.

– Svenska företag som verkar i den här regionen kommer att ta del av det nya elutbudet. De vill ha en trygg elförsörjning och i det här projektet finns det väldigt många frågetecken, det ett problem för basindustrin där investeringar sker på lång sikt.

Ryssland arbetar aktivt för att göra länder beroende av energi och andra exportvaror, menar Tomas Ries, lektor på svenska Försvarshögskolan och mångårig forskare om nordisk säkerhetspolitik.

– De senaste 15 åren har Ryssland systematiskt arbetat för att utveckla så många ekonomiska påtryckningsmöjligheter på andra länder som möjligt. Det här kan vara ett litet steg som inte är så betydelsefullt i sig, men i kombination med andra saker kan det innebära en betydande helhet.

Två nya delägare

Ytterligare två finska företag går in som delägare i kraftbolaget Fennovoima, som står bakom kärnkraftsplanerna i Pyhäjoki. Ett företag utökar sin andel. Därmed är det inhemska ägandet 65,1 procent. 

Bolagen är följande: 

• SRV 1,8 procent

• Fortum 6,6 procent

• Outokumpu 14,1 procent (som ökar sin andel med 1.8 procent)

Källa: Fennovoima

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.