Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Förslag om jobb för nyanlända klart

Halverade arbetskraftskostnader och resten av lönen betald av staten. Det är receptet som ska öppna den svenska arbetsmarknaden för nyanlända, hoppas LO och arbetsgivarna. Men också för unga och de långtidsarbetslösa, som kanske tidigare fastnat i Fas 3. 

Men det handlar inte om ”enkla jobb”, utan om vanliga arbeten, understryker LO. 

Det är innebörden i en ny principöverenskommelse mellan LO, Unionen och Svenskt Näringsliv.

Målgruppen är de i dag närmare 80.000 nyanlända i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag, men också de ungdomar som varit arbetslösa minst ett halvår, och alla över 26 som varit utan arbete i minst ett år.

– Vi pratar om stora grupper, förtydligar Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe, en av arkitekterna bakom förslaget. 

LO har alltså gjort det historiska ställningstagandet att i princip säga ja till att arbetsgivarna bara skulle behöva betala halva lägstalönen, runt 8.000 kronor i månaden netto - mot en utfästelse om att arbetsgivaren ”i normalfallet” låter en max två år lång visstidsanställning övergå i en tillsvidareanställning.

– I en situation där vi tagit emot runt en miljon människor de senaste åren, och där det tar uppåt nio år innan hälften av de nyanlända kommer i arbete, så är vi tvungna att göra något, kommenterar IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä, som ingått i den fackliga förhandlingsdelegationen.

– Men det handlar om riktiga jobb, inga ”enkla” hittepåjobb. 

Den nu läckta principöverenskommelsen ska snart formellt läggas fram för arbetsmarknadsdepartementet, eftersom hela modellen står och faller med om staten ställer upp med halva finansieringen eller inte.

Först sedan en sådan lösning kommit på plats och överenskommelsen sedan branschanpassats av Unionen och vart och ett av de ingående tretton LO-förbunden kan reformen sjösättas.

Men med tanke på hur billig den tvååriga provanställningen blir för arbetsgivarna finns förstås risken att mindre nogräknade företagare kan sätta i system att finansiera sin verksamhet – och snedvrida konkurrensen – via sådana etableringsanställningar. Precis så som det de senaste åren skett med så kallade nystartsjobb, instegsjobb och andra anställningsbidrag.

Men det är absolut inte syftet, betonar Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe: 

– Syftet ska inte vara att sänka företagets kostader, det här är inte en modell för att snurra runt billig arbetskraft. Men före att förmås att pröva tidigare oprövade personer måste företaget ha en låg kostnad i början. Meningen är att de här visstidsanställningarna i normalfallet ska leda till en tillsvidareanställning.

För att undvika felanvändning, överutnyttjande och missbruk vill parterna inrätta en gemensam nämnd med en opartisk ordförande, som ska kunna slå ner på tveksamma fall. Och enligt åtminstone IF Metall ska en förutsättning för för att få ta del av anställningsformen vara att företaget har ett kollektivavtal. 

Handels förbundsordförande Susanna Gideonsson leder ett av de LO-förbund i tjänstesektorn som hittills härbärgerat en mycket stor del av alla arbetslösa med lönesubventioner. Men hon oroar sig inte för mer undanträngningseffekter i branschen:

– Allvarligt talat tror jag inte att det kan bli värre än det är. I stället avlastar det vår bransch om större delar av arbetsmarknaden kommer med och tar sin del av bördan. Vi tänker inte sätta oss på tvären. 

Parterna är också överens om att de etableringsanställda ska kunna läsa svenska på arbetstid utan att få löneavdrag, något arbetsgivarna tidigare varit emot. 

Teknikföretagens Anders Weihe understryker dock att riktlinjen då ska vara att sfi-undervisningen förläggs nära arbetsplatsen och i början eller slutet av arbetsdagen, samt att riktlnjen ska vara hälften utbildning på betald arbetstid, hälften på fritiden.

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson har länge efterlyst ett gemensamt initiativ från parterna i den infekterade enkla jobb-debatten.

Hon är positiv till upplägget:

– Jag har visserligen ännu inte sett något färdigt förslag, men om och när parterna kommer fram med det är regeringen beredd att bidra som en aktiv part för att detta ska kunna bli verklighet.

Men det blir en stor utgift i budgeten om staten ska stå för halva inkomsten, och dessutom låta både anställda och företag vara helt skattefria, så som parterna efterlyst?

– Min bedömning är att vi ska kunna komma överens, men det är inte säkert att det blir exakt som LO, Unionen och Svenskt Näringsliv vill. Det blir knappast aktuellt med några särskilda skattetabeller för en viss anställningsform. 

Blir det då inte mindre pengar över till de hittillsvarande lönesubventionerna, som nystartsjobb och instegsjobb, som i dag härbärgerar många nyanlända?

– Hur staten finansierar sin del är en sak som jag får hantera. Det får vi återkomma till. Men det är ju inte gratis med arbetslöshet heller, påpekar Ylva Johansson. 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.