Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-02-19 16:21

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/fortroendet-for-premiepensionen-okar/

Ekonomi

Förtroendet för premiepensionen ökar

Premiepensionen, PPM, är en del av den statliga pensionen.
Premiepensionen, PPM, är en del av den statliga pensionen. Foto: Maja Suslin/TT

Förtroendet för den statliga Premiepensionssystemet (PPM) har ökat rejält sedan 2018.

Men ökningen sker från låga nivåer och nästan tre av tio har lågt förtroende för pensionen, enligt en undersökning som försäkringsbolaget Skandia låtit göra.

Drygt var fjärde svensk, 26 procent, i arbetsför ålder har högt förtroende för PPM, enligt den mätning som opinionsföretaget Novus gjort på uppdrag av Skandia. 

Det här är en påtaglig uppryckning jämfört med 2018, då bara 15 procent hade mycket eller ganska högt förtroende för systemet.

Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, påpekar att 2018 var ett bottenår för förtroendet för PPM. Och det fanns skäl till det.

– Bidragande orsaker till det låga förtroendet är skandalerna runt en rad fondbolag för ett par år sedan. Det syns också i våra mätningar där 2018 var ett förtroendemässigt bottenår för premiepensionen, säger han enligt ett pressmeddelande

– Därefter har förtroendet repat sig något. Pensionsmyndigheten har genomfört en rad åtgärder för att stärka kvaliteten på fondtorget och få bort oönskade aktörer, tillägger han.

År 2018 var det två procent som hade högt förtroende för PPM och 13 procent som hade ganska högt förtroende. Dessa siffror har ändrats till en, respektive 25 procent i årets mätning.

Men fortfarande är det fler som har mycket lågt (åtta procent) eller ganska lågt (20 procent) förtroende för premiepensionen, än de som har högt förtroende för den. År 2018 var dessa siffror tolv respektive 20 procent.

Fyra av tio, 38 procent, svarar varken eller på frågan om de har förtroende för systemet. Den siffran är oförändrad sedan 2018.

Läs mer: Allra-toppar frias