Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
169 kr/månad

Vakna med DN på helgen. Halva priset på papperstidningen i tre månader!

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-07-18 13:17

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/fortsatt-hard-kritik-mot-cyperns-antibiotikaanvandning/

Ekonomi

Fortsatt hård kritik mot Cyperns antibiotikaanvändning

Halloumiosten har snabbt blivit populär i Sverige. Foto: Daniel J. van Ackere/AP

På lördagen gick Cypern till hårt angrepp mot Sverige som man ansåg svartmålar landets tillverkning av halloumiostar och dess användning av antibiotika.

Nu svarar Anna Richert från Världsnaturfonden:

– Vi svartmålar inte cypriotisk halloumi. Men vi ser ett generellt problem med Cyperns höga antibiotikaanvändning.

Sveriges import av halloumi har ökat stort och då framför allt från Cypern. Samtidigt visar statistik från Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) att Cypern är det land i Europa som har högst förskrivning av antibiotika om man ser till antalet djur och deras vikt.

Detta fick Världsnaturfonden att reagera och deras matexpert i Sverige, Anna Richert, konstaterade i SVT att halloumi är en av flera produkter som sedan några år ersätter kött på tallriken:

– Om man tror att man gör ett bra val, då är det viktigt att ha ett bra underlag. Det kan faktiskt vara så att det valet är sämre än den köttbit man just valde bort. Det är en risk som vi på Världsnaturfonden vill belysa. Vi vill hjälpa konsumenterna att välja rätt, sa Anna Richert då.

I helgen reagerade Cypern starkt på uttalandet. Landets jordbruksminister Costas Kadis kallade kritiken för ”en svartmålning av halloumi” och vice statsveterinär Christodoulos Pipis menade att det rörde sig om ett handelskrig från Sveriges sida.

Nu svarar Anna Richert på Cyperns kritik:

– Vi svartmålar inte cypriotisk halloumi och det är absolut inte ett handelskrig, utan vi lyfter en berättigad farhåga kopplad till den höga antibiotikaanvändningen i landet. Vi menar att det är befogat att granska de produkter som kommer in i vårt livsmedelssystem från de länder där användningen av antibiotika ligger skyhögt över den svenska, säger hon.

Enligt Richert finns det god anledning för företag som importerar från länder med hög antibiotikaanvändning att ställa höga krav på produktionen, och att bidra i arbetet för att minska antibiotikaanvändningen och istället premiera förebyggande djurhälsovård, något som gett gott resultat i Sverige. 

Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har i en artikel på DN Åsikt menat att antibiotikan inte ges till kor, får eller getter och därmed inte till de djur som kan producera ost.

Men detta menar Anna Richert inte förändrar Världsnaturfondens inställning till Cyperns antibiotikaanvändning:

– Vi vet att det finns en nationell överanvändning i Cypern och det innebär i sig en varningssignal. Statistiken finns i dag inte uppdelad per djurslag och de siffror vi kommenterade är nationella siffror.

– Sedan ska man komma ihåg att kritiken inte gäller enbart antibiotika. Det finns ytterligare utmaningar med den intensifierade produktionen av halloumi på Cypern och det handlar till exempel om biologisk mångfald, klimatpåverkan och djurvälfärd. Alla dessa kommer Världsnaturfonden att granska i samband med nylanseringen av Köttguiden i höst.

Anna Richert säger också att hon hoppas att de cypriotiska aktörerna nu ska lyssna på oron och tar itu med den höga antibiotikaanvändningen i landets djurproduktion.