Utanför Visby laddar man för ett av fyra nationella försök med elvägar. En sträcka på 1,6 kilometer från stan till flygplatsen är färdig, med teknik från det israeliska bolaget Electreon. Här har en elektrisk lastbil redan testats, och till sommaren kommer en elektrisk flygbuss att köra passagerare.

Tekniken bygger på magnetisk induktion – trådlös elektricitet.

– Det är ungefär som en eltandborste som man laddar via magnetfält. Vi har lagt ner 1,6 meter långa gummiplattor med kopparspolar i vägen som laddar fordonen genom en mottagare på undersidan, säger Petra Carlenarson på Electreons svenska projekt Smartroad Gotland.

Transortsektorn svarar för cirka en tredjedel av av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser (se grafik). Och av transportsektorns utsläpp kommer vart femte ton från tunga lastbilar.

Såväl Volvo som som Scania lanserar nu lastbilar som klarar 25-30 mil på eldrift och utvecklingen går snabbt, samtidigt som laddstolparna växer ur marken. Så vilket problem löser egentligen elektrifiering av själva vägarna?

– De är en del av ett pussel som vi måste lägga för att klara de långa och tunga transporterna. Det behövs stationära lösningar, men också att lastbilarna kan laddas under gång, säger Jan Pettersson, chef för Trafikverkets elektrifieringsprogram.

Verket har regeringens uppdrag att uppfylla regeringens ambition om 200 mil elvägar om tio år, ytterligare 100 mil ska finnas senast 2035.

– Det är för tidigt att säga hur en sådan karta kan se ut för Sverige. Vi pratar inte om byvägar eller ens regionaltrafik runt de stora städerna. Elvägar passar enbart för de mest belastade stråken, till exempel triangeln Stockholm-Göteborg-Malmö.

Det pågår redan försök med olika teknik för elvägar, men nästa år ska Trafikverket sätta ner foten när det gäller en betydligt längre och permanent lösning, som blir 1,5 mil lång. Antingen sträckan Hallsberg-Örebro eller från Nynäshamn upp till Västerhaninge, söder om Stockholm.

– E20-sträckan är en av landets mest trafikerade, och den nya hamnen i Norvik kommer enligt prognoserna att ge mycket stora godsmängder från utlandet, motiverar Jan Pettersson.

När sträckan är vald ska tekniken upphandlas. Det handlar om två olika typer av elskenor, den beprövade tågtekniken med så kallade pantografer som möter elledningar från ovan samt ”trådlös” teknik via magnetisk induktion.

– Vi räknar med att kunna börja bygga under 2023. Kostnaden för en elektrifierad väg är ungefär 10-12 miljoner per kilometer och körfält, säger Jan Pettersson.

De stora kostnaderna kan i stället ligga i att dra fram ström till vägsträckan, och så det är en rad andra icke-tekniska frågetecken som måste rätas ut under projektet:

– Hur äger man en elväg, hur sköter man drift och underhåll, hur vet man hur mycket el en lastbil har förbrukat och hur tar man betalt?

Världens första elväg i befintligt vägnät byggdes utanför Sandviken 2016. Nu är den nedplockad, men erfarenheterna finns kvar. Bland annat hos lastbilstillverkaren Scania:

– Där kunde vi bland annat krossa myten att detta inte fungerar när det är kallt. Nu vet vi att tekniken fungerar även på Europas kanske mest trafikerade motorvägar, säger Magnus Höglund som jobbar med affärsutveckling av laddtjänster.

I dag har Scania 15 lastbilar som testas eller ska testas på tre sträckor i Tyskland, och har nyligen fått en order på ytterligare sju.

– Tyskland tar stora steg mot en rejäl satsning, här ser man också tydligt behoven framöver, alternativet är överfulla Eurostop med lastbilar som vill åt laddstolparna. Elvägar ger också möjlighet till mindre batterier, vilket gör det billigare för våra kunder.

Scania bygger sina ellastbilar i moduler, en pantograf blir ytterligare en legobit i det systemet:

– Vi väntar fortfarande på en signal om en rejäl marknad, när den kommer tar det två år för oss att industrialisera produktionen, säger Magnus Höglund.

Scania kommer att bygga system för såväl stationär snabbladdning för riktigt långa transporter som kontinuerlig laddning på elvägar. Magnus Höglund menar att allt tyder på att eltransporterna på vägarna under 2020-talet kommer att bli billigare än dagens system, och att elvägar är en kostnadseffektiv metod.

– Så på det sättet behöver vi inte längre välja mellan ekonomi och ekologi. Men det är klart att en sådan här förändring kräver övergripande beslut och stora investeringar som vi som enskilt företag inte kan kontrollera.

Läs också: ”Eldrivna vägtransporter krävs för att klara klimatmålet”

Regionen slåss för att Nynäsvägen ska bli elektrifierad