Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-05-30 01:17

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/franskt-beslut-baddar-for-skilsmassa-med-de-forna-kolonierna/

Ekonomi

Franskt beslut bäddar för skilsmässa med de forna kolonierna

Bild 1 av 2 Arkivbild från Elfenbenskustens ekonomiska nav Abidjan där handlare använder CFA som betalmedel.
Foto: SIA KAMBOU
Bild 2 av 2
Foto: ISSOUF SANOGO

Frankrike har i 75 år haft kontroll över valutan som används i landets tidigare kolonier i Västafrika. Men i veckan antog regeringen i Paris ett lagförslag som banar väg för en penningpolitisk skilsmässa med 14 länder. 

Frågan är just vad de ska göra nu. 

Det är den västafrikanska valutan CFA det handlar om. Den används av totalt 14 länder i Västafrika som med två undantag varit franska kolonier och som efter självständighetsvågen på 1960-talet valde att behålla det koloniala arrangemanget. 

I dag är valutaområdet uppdelat i ett centralafrikanskt block med sex länder och ett västafrikanskt block med åtta länder. Båda valutorna har samma nominella värde och var knutna först till Frankrikes franc, och nu till euron. 

Men efter att den franska regeringen officiellt antagit ett lagförslag, som sedan ska klubbas av parlamentet, rycker en penningpolitisk skilsmässa allt närmare. 

– Detta symboliska avslut kommer att ge näring åt en förnyad relation mellan Frankrike och länder i Afrika. CFA skapade kritik och debatt kring Frankrikes närvaro i Afrika, säger regeringstalespersonen Sibeth Ndiaye enligt Bloomberg. 

Att i detta läge skapa en valutazon med Nigeria skulle vara som att på nytt bygga en eurozon med Ryssland i stället för Tyskland som starkaste aktör – det låter sig inte göras i nuläget.

”Kritik och debatt” är något av en underdrift i sammanhanget. Genom åren har generationer av politiker och aktivister i Västafrika rasat mot det faktum att länderna fortsatt måste deponera sina valutareserver hos den franska riksgälden. Orimligheten i att penningpolitiska beslut fattas i Paris har förstärkts efter introduktionen av euron, som i praktiken inneburit att beslutsfattandet flyttats ännu längre bort, till Frankfurt. 

Men det har inte varit utan fördelar. Länderna i området har undvikit de höga inflationsnivåer som präglat andra ekonomier i regionen, det politiska styret har också blivit bättre då ledarna saknat egna sedelpressar och tillväxten i området har historiskt varit högre då handeln gynnats av pålitligheten i CFA-valutan. 

Därför har man skyndat långsamt. Redan på 1990-talet togs de första initiativen till en skilsmässa men länderna i regionen funderar fortfarande på vad som ska ersätta dagens arrangemang. 

Klart är att det är länderna i det västliga CFA-blocket (se faktaruta) som driver på utvecklingen och att den ska samordnas med Ecowas, ett politiskt samarbetsblock som även omfattar tidigare brittiska kolonier som Ghana och Nigeria. På sikt vill man skapa en ny valuta med namnet ”Eco”. 

Men att släppa in två oljeberoende ekonomier kan äventyra stabiliteten i valutazonen, något som i synnerhet gäller i fallet Nigeria. 

Landet är det med råge största befolkningsmässigt och tävlar med Sydafrika om den ekonomiska ledartröjan i Afrika. Nigerias ekonomi är större än den samlade bnp:n hos de andra länderna i Ecowas och landet får 80 procent av exportintäkterna från oljan, vars prisfall skapat finansiellt kaos i Nigeria under de senaste åren. 

Att i detta läge skapa en valutazon med Nigeria skulle vara som att på nytt bygga en eurozon med Ryssland i stället för Tyskland som starkaste aktör – det låter sig inte göras i nuläget.