Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

”Fusket är mer utbrett än vi tror”

Other: Leif R Jansson / Scanpix

Inför ett ”djurens FBI” som kontrollerar Europas inre marknad av livsmedel. Förslaget kommer från EU-politikern Marit Paulsen, FP, efter avslöjandet om köttfusket. ”Vi måste ha ett bättre övervakningssystem för mat”, säger hon.

Marit Paulsen har varit en av de mest aktiva lagstiftarna för livsmedel inom EU, och en känd debattör i mat- och jordbruksfrågor. Idag är hon bland annat verksam i EU:s jordbruksutskott och arbetar med livsmedelssäkerhet.

Köttskandalen som nu rullas upp i flera länder är inget som förvånar henne. Samtidigt tror hon att den kan fungera som en väckarklocka.

–Vi ser liknande skandaler gång på gång. Men jag är rädd för att fusket är mer utbrett än vi tror eftersom kontrollen är så dålig. Det vi kan lära oss är hur komplicerad och lång den moderna livsmedelskedjan är.

Marit Paulsen pekar på flera faktorer som gör att den här typen av fusk kan förekomma. En är just kontrollsystemet. Idag är producenten tillsammans med alla leverantörer i ledet skyldiga att kontrollera att innehållet stämmer.

–Så Findus har handlat helt rätt i det här fallet och borde få en blomma i stället för böter, säger Marit Paulsen.

Syftet med lagen är att säkra livsmedlens ursprung och idag är det ganska enkelt att spåra bakåt för att hitta källan. Samtidigt hävdar Marit Palsen att det nästan är omöjligt för vissa livsmedel, såvida man inte sätter in gigantiska laborationer till enorma kostnader.

– En fläskkotlett går att spåra men om den är förvandlad till fläskkorv blir det svårt. Man har ingen aning om hur många djur det kan röra sig om i en korv eller portion lasagne, det handlar inte om ett djur eller en gård.

För att komma åt problemet menar hon att kontrollen över livsmedelsproducenterna måste skärpas. Det borde införas ett slags ett djurens FBI, matpoliser, som kontrollerar EU:s inre livsmedelsmarknad. Där har ländernas livsmedelsverk en grannlaga uppgift. Dagens intereuropeiska marknadspolis, VSO, är liten och icke-prioriterad.

– Även om vi har lagt ut ansvaret på producenterna har vi ett gemensamt ansvar att se till att de efterlever lagen. Det en samhällelig kärnuppgift, säger Marit Paulsen.

Den bristfälliga kontrollen ökar dessutom risken för att skadliga och direkt farliga ämnen som tungmetaller och dioxin kan hamna i maten, varnar hon. Ju mer komplicerad kedjan blir och ju mer färdigmat vi köper, desto större blir riskerna.

–Vi måste acceptera att långa produktionskedjor med flera leverantörer är verkligheten och då får vi se till att skapa redighet i systemet. Som konsument måste man kunna lita på att det om står på paketen är sant. Jag har ingen chans att begripa om det är nöt eller häst i lasagnen, säger Marit Paulsen.

Bästa rådet för den som vill veta var köttet kommer ifrån är att handla mer närproducerat och mindre processad mat.

Köttmärkning Sommaren 2011 beslutade

Köttmärkning

Sommaren 2011 beslutade EU att kött från lamm, gris och kyckling ska ursprungsmärkas. Sedan tidigare var det obligatoriskt att märka nötkött.

Sverige hörde till de länder som ville att märkningen enbart skulle gälla rena köttprodukter, alltså inte köttbullar, pyttipanna, korv, lasagne och andra sammansatta produkter.

Argumentet var att det skulle bli för dyrt och krångligt för livsmedelsföretagen om de skulle behöva hålla reda på var varje köttbit och märka om förpackningarna titt som tätt.

Källa: TT

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.