Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-08 04:56

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/gabriel-wikstrom-har-folk-det-bra-blir-det-lattare-att-genomfora-agenda-2030/

Ekonomi

Gabriel Wikström: Har folk det bra blir det lättare att genomföra Agenda 2030

Gabriel Wikström, nationell samordnare för Agenda 2030.
Gabriel Wikström, nationell samordnare för Agenda 2030. Foto: Josefine Stenersen

För att stödja regeringen i arbetet med Agenda 2030 utsågs förre sjukvårds- och folkhälsoministern Gabriel Wikström i februari till nationell samordnare. En ny roll som fick ytterligare en utmaning när coronaviruset kom och stannade världen.

Vad innebär ditt arbete?

– Jag är lite av en självständig kommitté, men i direktiven för arbetet handlar det om att jag ska hålla kontakten med alla aktörer i samhället som jobbar med Agenda 2030, länka samman dem med varandra och regeringen. 

– Vi måste lämna ”vad-fasen” och gå in mer på hur vi ska se till att det händer någonting med Agenda 2030. Fler och fler inser att det är någonting bra, men det måste bli verkstad. 

Hur har coronakrisen påverkat arbetet för att uppnå målen?

– För egen del har det blivit lite mer statiskt. Jag hade sett fram emot att åka runt och träffa olika aktörer, men nu får jag göra det från datorn i stället. Framför allt påverkar det hela uppdraget framöver, inte bara i och med smitthanteringen utan också den ekonomiska kris vi går igenom. Det blir på en och samma gång ett hot mot Agenda 2030-arbetet. För risken finns att världen och dess regeringar blir så hotade av den ekonomiska krisen och hamnar i såna akuta panikartade situationer att man inte tycker sig ha råd att satsa på hållbarhet. 

Väljer man att vara optimist tror jag att barriären som har brutits, det vill säga att man investerat stora summor pengar i välfärden, i sin tur kan skapa en känsla av att mer saker är möjliga.

Vilka effekter tror du att krisen kommer att ha på lång sikt? 

– Svårt att säga, det beror lite på om man är pessimist eller optimist. Den enklaste prognosen att ta till är att det kommer att bli en backlash och utradering för ett antal års arbete. Men det vet vi inte. Det jag tycker är mest intressant är att åtgärder som ingen trodde var möjliga har genomförts i en lång rad länder. Allt från de stora karantänerna och utegångsförbuden i demokratier, till de enorma ekonomiska stödpaket som lanserats. Väljer man att vara optimist tror jag att barriären som har brutits, det vill säga att man investerat stora summor pengar i välfärden, i sin tur kan skapa en känsla av att mer saker är möjliga. 

Du har lagt fram en proposition om hur Sverige ska arbeta för att uppnå målen, vilka är de viktigaste insatserna?

– Det har varit mycket diskussioner om stöd till näringsliv och organisationer, men det första jag tror vi måste investera i är människor. Jag tror det är jätteviktigt att samhällets skyddsnät håller för dem som riskerar att slås ut, och att man investerar i dem med utbildning och andra kunskaper som kan användas för att vända ekonomin. Misslyckas man med det riskerar man att få ökade klyftor och mindre social hållbarhet, och det vet vi leder till politisk instabilitet, att fler dras till reaktionära rörelser och det leder oss bort från den hållbara utvecklingen.

– Det är en utmaning, för det här är ett helt nytt uppdrag där ingen vet hur det ska utföras, säger Gabriel Wikström.
– Det är en utmaning, för det här är ett helt nytt uppdrag där ingen vet hur det ska utföras, säger Gabriel Wikström. Foto: Josefine Stenersen

Finns det något av målen som du personligen brinner starkast för?

– Målen hänger ihop för mycket för att välja ut ett enskilt. Ibland låter det på klimat- och miljödebatten som om fattigdomsbekämpning och utveckling av samhällen med en ökad levnadsstandard är ett hot mot klimatfrågan. Det kan det ju vara. Men jag tror att det är ett större hot mot miljön och klimatet om vi inte kämpar för de sakerna. I de samhällena blir folk kortsiktiga och kommer strunta i vetenskapen, strunta i sådant som på sikt är hållbart för att man i desperation behöver ekonomiska vinster och mat på bordet. Ser man till att folk har det bra blir det lättare att genomföra Agenda 2030.

Vilka satsningar behöver göras för att Sverige ska vara ledande i arbetet för en hållbar utveckling? 

– Det går att se Agenda 2030 på två sätt, antingen som en lista med 17 mål som ska bockas av. Eller så ser man det som ett sätt att jobba med frågor och samhällsutveckling på ett helt nytt sätt; tvärsektoriellt, långsiktigt, inkluderande. Hur ställer vi om samhället och bygger in hållbar utveckling så att alla beslut som fattas leder till hållbar utveckling mer eller mindre per automatik? Det är den utvecklingen jag är intresserad av och som Sverige har potential att kunna vara ledande på.

Jag har ett brett kontaktnät från tiden jag var politiker och känner mig ganska väl förberedd.

Vad finns det för hinder för en hållbar utveckling?

– Vi har ett ekonomiskt ramverk för kommuner och regioner som går lite stick i stäv med att jobba tvärsektoriellt och långsiktigt. Jag har själv varit kommunpolitiskt aktiv och vet att man är ofta fokuserad på sin egen nämnd och förvaltning. Kraven på ettårsbudgetar gör också att det blir svårare med det långsiktiga perspektivet.

Varför är du rätt person för uppdraget?

– Det finns nog andra som är bättre lämpade att svara på det än jag. Men i och med att jag varit folkhälsominister och senast jobbade med ett folkhälsoprojekt tycker jag att jag är ganska väl förberedd för rollen. Folkhälsan är vid sidan av Agenda 2030 ett område som har det tvärsektoriella perspektivet där man är van vid att tänka över hela samhället, och det bär jag med mig. Jag har ett brett kontaktnät från tiden jag var politiker och känner mig ganska väl förberedd. Men det är en utmaning, för det här är ett helt nytt uppdrag där ingen vet hur det ska utföras och med tanke på den ekonomiska krisen krävs det ganska mycket tankemöda för att veta hur vi ska ta oss an agendan i det rådande läget.

Läs mer om Agenda 2030 

Läs mer:

Regeringens Agenda 2030-arbete kritiseras av statskontoret i ny rapport 

Sveriges gröna datavåg på väg att skapa ny basindustri 

Så kan vi leva mer klimatvänligt 

”Viruset sätter den sociala hållbarheten på prov” 

Uppsving för utbildningar inom klimat och hållbarhet 

Läs mer om hållbarhet 

Ämnen i artikeln

Klimatet
Miljö
Hållbarhet
Agenda 2030
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt