Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-06-20 22:59

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/gd-for-yrkeshogskolan-det-kan-bli-svarare-att-komma-in/

EKONOMI

GD för yrkeshögskolan: Det kan bli svårare att komma in

Foto: Anders Wiklund/TT

Las-utredningen som presenterades på måndagen innehåller en satsning på kompetensutveckling, där den anställdes individuella behov av vidareutbildning hamnar i fokus. Thomas Persson, generaldirektör på Myndigheten för yrkeshögskolan, ser framför sig hur en redan ökad efterfrågan kommer att öka ännu mer.

– Ligger nivån kvar som i dag kommer det att bli svårare att komma in på yrkesutbildningarna, konstaterar Thomas Persson.

Sedan 2014 har Yrkeshögskolan fördubblat antalet yh-utbildningar.

– Redan i dag ökar antalet sökande mer än antalet platser, trots att vi har utökat. Det är två behöriga sökande på varje plats, förklarar Thomas Persson. Vi kommer att kunna bygga ut yrkesutbildningen, men konkurrensen kommer ändå att öka.

Yrkeshögskolan har både program som sträcker sig ett till två år och kortare kurser på 5–7 veckor. De cirka 2.000 programmen har 50.000 platser och de 200 nya kortkurserna hade 5.500 platser förra året.

– Men det som alltid är en flaskhals i en yrkesutbildning är att du ska ha en bra praktik – som vi kallar Lia, lärande i arbete. Det är det svåraste att hitta, säger Thomas Persson och fortsätter:

– Jag ska inte kommentera vad riksdag och regering fattar för beslut, men det skulle förvåna mig väldigt mycket om man ligger kvar på samma utbildningsvolymer. Min prediktion är att utbudet kommer att öka, inte bara inom yrkeshögskolan, utan även inom andra utbildningsformer.

Yrkeshögskolan samarbetar även med företagen om olika uppdragsutbildningar där det är företagen som avgör vilka förkunskaper som krävs.

Kan det finnas en risk att det nu kommer i gång utbildningar som inte håller den kvalitet som krävs?

– Det kan man naturligtvis aldrig utesluta, men vår erfarenhet är att utbildningarna håller en hög kvalitet, eftersom arbetsgivarna är med och bestämmer innehållet. För att ge en proportion, så är det en handfull av de 2.000 programmen som inte är tillräckligt bra.

Utbildningsföretaget Lernias vd Anders Uddfors tror att det kommer att gå bra att utöka utbildningarna:

– Vi har en väldigt stor vana av att snabbt skala upp utbildningar efter behov. Som exempel har vi bara den senaste månaden startat 39 olika utbildningar på olika orter där var och en har en kapacitet att ta emot mellan 50 och 100 elever.

Han får medhåll av Astrid Westfeldt Corneman, vd på utbildningsföretaget Nackademin med 2.000 studenter som studerar till 30 olika yrkesroller:

– Vi står redo. Det finns utbildare, säger hon. Men det får inte fastna i kommunala upphandlingar. Vi måste få fungerande rutiner och processer.

Att nu människors individuella kompetensbehov ska styra, kan det innebära att utbildningsintresset blir mer trendkänsligt?

– Ja, så kan det vara. Det ser vi i dag inom el och energi, till exempel, där vi har tuffare att rekrytera inom. Då måste vi jobba ihop med branschen, det är de som måste göra sig själva attraktiva för de sökande att välja utbildning till.

– Men oavsett om vi är företag eller individ måste vi anpassa oss för den digitala transformationen. Ingen av oss kommer att vara färdigutbildade någonsin.

Läs mer: Detta innehåller las-paketet

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt