Agenda 2030: Globala mål för hållbar utveckling

Vad är ”Agenda 2030: Globala mål för hållbar utveckling”?

Den 25 september 2015 antog FN:s generalförsamling 17 globala mål för hållbar utveckling (Sustainable Development Goals, SDGs) under samlingsnamnet Agenda 2030. De 17 målen består i sin tur av 169 delmål.

Under en 15-årsperiod, med start 1 januari 2016 och fram till år 2030, har världens länder förbundit sig att tillsammans jobba för att uppnå långsiktigt hållbar ekonomisk, social och miljömässig utveckling.

De 17 målen är “integrerade och odelbara”. Det betyder att framgång krävs inom alla områden för att det övergripande målet för Agenda 2030 ska uppnås.

Vilka har skrivit under?

Alla 193 medlemsländer i FN står bakom resolutionen. I likhet med alla resolutioner antagna av FN:s generalförsamling är Agenda 2030 inte juridiskt bindande, utan förlitar sig på medlemsländernas goda vilja.

Vad är skillnaden mellan de globala utvecklingsmålen och millenniemålen?

De 17 globala utvecklingsmålen (SDGs) tar vid där de åtta millenniemålen (MDGs) slutade, men i ett betydligt mera omfattande och ambitiöst format.

Medan fokus för millenniemålen var fattigdomsbekämpning och utmaningar kopplade till utvecklingsländer (med ekonomiskt stöd från industriländer), täcker de globala utvecklingsmålen in ett brett spektrum frågor som kräver att alla länder agerar både nationellt och globalt för att nå resultat.

Hur ska Agenda 2030 implementeras?

Alla länder har åtagit sig att implementera Agenda 2030 genom att ta fram egna nationella strategier och handlingsplaner anpassade efter landets förutsättningar.

Hur ska arbetet finansieras?

Några månader innan Agenda 2030 antogs hölls FN:s tredje internationella konferens om utvecklingsfinansiering (Financing for Development, FfD) i Addis Abeba, Etiopien. Resultatet var ”Addis Ababa Action Agenda” som listar hur det globala samfundet ska gå till väga för att finansiera Agenda 2030 genom bland annat skattereformer, handel och bistånd.

Hur sker uppföljningen?

FN:s statistikkommission (som lyder under Ekonomiska och sociala rådet, ECOSOC) tar fram ett antal globala indikatorer för att mäta framsteg. Alla länder uppmanas i sin tur ta fram nationella indikatorer, kopplade till deras egna handlingsplaner.

FN:s generalsekreterare kommer att presentera årliga statusrapporter baserade på de globala indikatorerna. Dessutom genomförs ett politiskt högnivåforum (High-Level Political Forum, HLPF) vart fjärde år för att ge länderna en plattform att mötas och rapportera kring framsteg. Nästa högnivåforum, det första sedan Agenda 2030 antogs, äger rum i New York i juli 2016.

Vad händer om ett land inte uppnår målen?

Agenda 2030 har kritiserats för just detta – det finns inga mekanismer som säkerställer att alla länder implementerar planen. FN uppmanar alla länder att implementera och mäta resultat på nationell, regional och världsnivå, men framgången hänger i stort på ländernas goda vilja.

Hur har Sverige lagt upp arbetet?

Alla ministrar i regeringen ansvarar för genomförandet, men civilminister Ardalan Shekarabi (S), framtidsminister Kristina Persson (S) och biståndsminister Isabella Lövin (MP) har ett särskilt ansvar.

En nationell kommitté med representanter för regeringen, civilsamhället, den akademiska världen och privata sektorn utses under våren 2016. Kommittén har som uppgift att ta fram en nationell handlingsplan.

Alla departement har också tidigare fått i uppgift att ta fram handlingsplaner för hur de ska främja hållbar utveckling baserade på PGU – Sveriges politik för global utveckling. En sammanställning ska vara klar våren 2016.

Statistiska Centralbyrån (SCB) har fått i uppgift att ta fram nationella indikatorer för att mäta framsteg.

Vad är Sveriges roll?

I en analys av OECD-länderna anses Sverige, Norge, Danmark, Finland och Schweiz ha de bästa förutsättningarna att leverera på målen i Agenda 2030. Av de fem länderna ligger Sverige i topp.

Tillsammans med åtta andra länder (Brasilien, Colombia, Liberia, Sydafrika, Tanzania, Tyskland, Tunisien och Östtimor) har Sverige bildat en ”högnivågrupp” för att säkerställa att målen genomförs på alla nivåer i samhället. Gruppen träffades första gången på World Economic Forum i Davos, januari 2016.

FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon har dessutom utsett 16 högprofilerade personer till särskilda ambassadörer för Agenda 2030. En av ambassadörerna är Kronprinsessan Victoria.