Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-09-21 07:12

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/global-utveckling/allt-farre-kommuner-satsar-pa-hallbar-utveckling-i-skolan/

Ekonomi

Allt färre kommuner satsar på hållbar utveckling i skolan

På Johannesbergsskolan i Göteborg ingår undervisning i hållbar utveckling i alla skolämnen. Bild: Jenny Leyman

Samtidigt som regeringen försöker visa globalt ledarskap i arbetet med FN:s hållbarhetsagenda, Agenda 2030, satsar allt färre svenska kommuner på undervisning i hållbar utveckling i skolan. Trots att det är obligatoriskt sedan 1994.

Det visar en ny rapport från Naturskyddsföreningen, som bland annat rekommenderar tydligare statliga riktlinjer till kommunerna. Även utbildningsminister Gustav Fridolin ser brister.

– Det som saknas är det gemensamma nationella initiativet och där har vi inväntat att de nationella strukturerna för Agenda 2030 ska komma på plats, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) till DN Global Utveckling när han får resultaten av Naturskyddsföreningens nya rapport presenterade för sig.

Lärande för hållbar utveckling är sedan 1994 obligatoriskt i svenska skolor, men som vi nyligen kunde berätta är det svårt att se om undervisningen gett några resultat. Tidigare i höstas svarade också en stor majoritet lärare i en undersökning gjord av Håll Sverige Rent att de saknar resurser och stöd för att undervisa i hållbar utveckling (se faktaruta).

I dag släpper Naturskyddsföreningen rapporten ”Hållbar utveckling i skolan – vi måste snabba på!” Den visar att allt färre kommuner satsar på Lärande för hållbar utveckling. Detta trots att det är kommunerna som ansvarar för att organisera undervisningen.

– Agenda 2030 antogs för två år sedan och det är klart att det tar ett tag innan det landar på lokal nivå, men det är lite bråttom. Agenda 2030 är ett jättebra redskap att jobba med inom Lärande för hållbar utveckling. Därför blev vi förvånade när det inte hänt så mycket sedan vår förra rapport, säger Karin Lexén, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen.

Hon syftar på rapporten ”Hållbar utveckling – var god dröj”, som Naturskyddsföreningen gjorde 2013. Då menade fyra av tio kommuner i Sverige att de hade en utarbetad strategi för hur grundskolorna skulle utveckla och förbättra arbetet med hållbar utveckling. I den nya rapporten säger sig tre av tio kommuner ha en strategi för Lärande för hållbar utveckling.

Kommunerna lägger också mindre resurser än tidigare på lärarnas kompetensutveckling i Lärande för hållbar utveckling. I år har 16 procent av kommunerna svarat att de har extra resurser för kompetensutveckling, mot 19 procent för fyra år sedan.

Varje elev som går ur grundskolan utan en tillräckligt bra utbildning i det här är en förlorad elev. Karin Lexén, Naturskyddsföreningen

Det framgår också av rapporten att det bland kommunerna finns viss självkritik. För fyra år sedan ansåg närmare hälften av kommunerna att de gav tillräckligt med stöd till grundskolorna för deras arbete med hållbar utveckling. I år är det färre än fyra av tio kommuner.

– Det finns kommuner där det går åt rätt håll, men det finns mycket att göra. Samhället får inte tillräckligt genomgripande redskap för att jobba med hållbarhet. Varje elev som går ur grundskolan utan en tillräckligt bra utbildning i det här är en förlorad elev, säger Karin Lexén.

Läs mer: Malmö kopplar rena hav till stadens sociala hållbarhet

Karin Lexén vill se mer stöd till lärarna, tydligare direktiv från Skolverket och uppföljningar av hur skolan jobbar med Lärande för hållbar utveckling. Enligt rapporten anser knappt var tredje kommun att de får tillräckligt med stöd av staten för att uppfylla skollagens och läroplanens formuleringar kring Lärande för hållbar utveckling.

Naturskyddsföreningen skriver i rapporten att så som undervisningen i hållbar utveckling ser ut idag är det svårt för skolorna och lärarna att arbeta långsiktigt och resultatinriktat. Det är, enligt rapporten, i princip slumpen som avgör om en elev får en utbildning som genomsyras av hållbar utveckling.

Nästa steg blir att samla skol-Sverige bakom det som behövs för att alla skolor ska jobba med hållbar utveckling. Gustav Fridolin, utbildningsminister.

Utbildningsminister Gustav Fridolin tycker att många skolor jobbar bra med Lärande för hållbar utveckling, men han ser också brister.

– Det saknas ett gemensamt nationellt initiativ. Vi har väntat på att den nationella strukturen kring Agenda 2030 ska komma på plats. Det är den nu, så nästa steg blir att samla skol-Sverige bakom det som behövs för att alla skolor ska jobba med hållbar utveckling, säger Gustav Fridolin till DN Global Utveckling.

Skolverket har i ett remissyttrande till regeringen föreslagit att det ska göras en översyn av hur Lärande för hållbar utveckling ser ut i skolan. Det är något som Naturskyddsföreningen rekommenderade i sin rapport 2013. Förslaget ingår också i det förslag till handlingsplan för hur Sverige ska genomföra Agenda 2030, som regeringens delegation för Agenda 2030 lade fram i somras.

Läs mer: Ökade inkomstklyftor gör att Sverige kan missa FN-målen

– Nu när Agenda 2030-strukturen är färdig kommer jag ha en dialog med Skolverket om hållbar utveckling är något som passar in i de nationella skolutvecklingsprogram som vi har byggt upp eller om det bör ges ett särskilt uppdrag att arbeta med Lärande för hållbar utveckling, säger Gustav Fridolin.

Karin Lexén tycker att högskoleförordningen bör ändras, så att alla lärare får den kunskap de behöver om hållbar utveckling.

– Om man känner sig osäker som lärare är det svårt att lära ut. Därför är det viktigt att skolan inte glöms bort när regeringens handlingsplan för Agenda 2030 rullas ut i vår. Det behövs tydliga direktiv från staten, stödinsatser och ett nationellt utvecklingsarbete, säger Karin Lexén.

Tills handlingsplanen är på plats ger Gustav Fridolin två konkreta tips till lärare som vill jobba med Lärande i hållbar utvecklig. Han tycker lärarna ska våga arbeta mer praktiskt och att kommunerna kan ge lärarna mer tid och förutsättningar att dela med sig av varandras kunskap.