Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-02-28 05:51

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/global-utveckling/allt-fler-i-varlden-far-tillgang-till-rent-vatten/

Ekonomi

Allt fler i världen får tillgång till rent vatten

Boende i Pedernales, Ecuador, köar för att fylla på sina dunkar med rent vatten efter att området drabbats av en jordbävning. Arkivbild.
Boende i Pedernales, Ecuador, köar för att fylla på sina dunkar med rent vatten efter att området drabbats av en jordbävning. Arkivbild. Foto: Dolores Ochoa/TT/AP

Klimatförändringarna innebär redan att tillgången till rent vatten är en utmaning på många platser. I länder som Bangladesh blir människor vattenflyktingar.

Samtidigt börjar vi se resultat av kampen för att nå målet om rent vatten till alla år 2030. Sedan 1990 har 2,6 miljarder personer som tidigare saknade det fått säkert dricksvatten.

Störst förbättring av tillgång till rent vatten har skett i Paraguay, visar en sammanställning som organisationen Wateraid gjort inför att det i dag är världsvattendagen.

Vid millennieskiftet hade drygt halva befolkningen på landsbygden i Paraguay tillgång till rent vatten. 2015 var motsvarande siffra uppe i nästan 95 procent.

Förbättringarna har gjorts genom bland annat nya sätt att samla och spara regnvatten i kombination med filtrering lokalt.

Men fortfarande är världens vattenutmaningar enorma.

Bland de länder med störst befolkningar utan tillgång till säkert vatten ligger Indien i topp. Där måste över 60 miljoner människor på landsbygden klara sig med smutsigt vatten från förorenade vattendrag. Eller näst intill inget vatten alls – under 2016 var en fjärdedel av Indiens befolkning drabbad av torka.

– Globalt tas frågan på allvar nu, men förändringarna sker ändå inte i den takt vi hoppats, säger Khairul Islam, chef för Wateraid i Indiens grannland Bangladesh.

Han är just nu på besök i Sverige för att prata om vattensituationen i hemlandet.

Khairul Islam, chef för Wateraid i Indien.
Khairul Islam, chef för Wateraid i Indien. Foto: Water Aid/Pressbild

Khairul Islam, chef för Wateraid i Indien. Foto: Pressbild/Wateraid

Bangladesh hamnar på nionde plats på listan över länder där flest personer på landsbygden saknar tillgång till rent dricksvatten. En av orsakerna till det är att salthalten är hög i grundvattnet i de tätbefolkade landsdelarna som ligger nära Bengaliska viken.

– Klimatförändringarna har gjort att havsvattennivåerna stiger och salthalten ökat, säger han.

Det i sin tur har fått en rad konsekvenser. I mätningar ser nu Bangladesh att det kustnära området blivit landets fattigaste när grödor inte kan växa. Det har skapat vattenflyktingar – människor som flyr på grund av vattenproblem.

Det behövs satsningar både från regeringen och organisationer för att lösa detta.

Även i delar av inlandet bidrar vädrets förändringar till att försämra tillgången till rent vatten, förklarar Khairul Islam.

– I huvudstaden Dhaka, till exempel. Den totala regnmängden kanske är densamma, men i långa perioder regnar det inte alls och när det då kommer ett skyfall klarar marken inte av att ta hand om vattnet.

Centrala staden översvämmas då och avlopp blandas med dricksvatten.

– Det behövs satsningar både från regeringen och organisationer för att lösa detta, säger Khairul Islam.

Läs även: Gymnasieelev tävlar om globalt pris för skydd av Siljan

Men vattenfrågan är komplex och hänger intimt samman med att lösa sanitetssituationen i världens fattiga länder. Om inte avloppsvatten tas omhand på ett effektivt sätt blir de pengar som investeras i rening av dricksvatten lätt pengar i sjön.

– Men vi känner oss hoppfulla att politikerna i Bangladesh kommer att vidta åtgärder.

Enligt FN:s mål ska alla ha tillgång till rent vatten år 2030. Samtidigt spås att mer än 40 procent av jordens befolkning år 2050 kommer att bo i områden som bedöms vara under ”allvarlig vattenstress”.

Ämnen i artikeln

Agenda 2030
FN
Indien
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt